meloraochantonia

Idag har jag inte gjort något. jag har legat och läst och sovit hela fm, åkt o handlat, och styrt lite i köket... och nu skall jag strax ut i stallet... Vart tar dagarna vägen egentligen?!

Här är lite bildbevis på min latdag!

 Katterna har varit lika lata som jag idag!



Och från köket....

 två lasange blev det...



Och sedan kom dessa...

 Mmm, och på bilden syns tydligt beviset för mina hustomtar. De stjäl mina godsaker, och smutsar ner överrallt. Dessutom är de urkass på att diska efter sig. överallt så hittar jag smutsig disk efter dem!

Jaja, efter denna dagen har jag bara en sak o erkänna.... allt orkar man ju inte med... såååååååå

Just nu har Antonia fått sin vila. Det var ju tänkt att jag skulle lägga den sista 1,5 veckan innan jul, så det blev ju lite tidigare än planerat. Men, jag har verkligen TOTALT saknat inspiration till ridning, och varit väldigt trött. Och det ska ju faktiskt vara kul att rida, det är ju därför man håller på, så varför inte då lägga vilan när den verkligen behövs? Så, =) med andra ord så är hon lite deprimerad just nu, tanten gillar INTE att bara stå...

Melora går ju med de andra i stora hagen nu, och trivs verkligen. Mina underbara grannar såg häromdagen hur hon och Cescar lekte och busade i hagen. Så underbart att höra! Det har de båda behövt!! Hon gillar inte att gå genom leran för att komma in i hagen, så där skuttar hon förbi. Och jag kan bara konstatera att än så länge så ser det då rakt inte ut som en dressyrstjärna... Benen rör sig åt alla håll och kanter, kroppen åt ett annat håll och blicken åt ett tredje håll... host... vore ju trevligt om hon snart kunde komma ifatt sig själv ;)

Hennes ben och hovar spolas varje dag när hon kommer in, och hon är väldigt duktig på att stå i spolspiltan måste jag ju säga. Visst att hon har en tendens till att alltid lyckas ställa sig på slangen, men hon är väldigt orädd och lyssnar ganska bra på mig.

Och för att skryta lite till... Det är så underbart att hon är så trygg i sig själv. Det finns verkligen inget elakt i denna lilla häst. Inte minsta tanke att lätta på bakbenen vad jag än gör med henne. Jag avskyr då sannerligen hästar som är sparkiga av sig, eller "lätta i baken" när man hanterar dem, och inget sådant har hon visat upp. Sedan om de bockar och brallar är ju en helt annan sak, sålänge det sker i hagen, under longering/tömkörning eller vid ridning när man busar till det hela ;)

Att bo på landet är ju verkligen härligt, men just nu är det mörkt dygnet runt känns det som... och så mycket regn som det har kommit senaste tiden, det är ju helt sjukt!! Igår när jag körde hem så var vägen översvämmad på ett ställe!! Så i 10-15 meter var det dryga dmen vatten över hela vägen. Och vad jag har försått så ska det komma mycket mer regn de närmaste veckorna. Uscha!!

Hur som, det finns ju roliga och underbara saker med att bo på landet, och här är två av dem! =)

 Underbart vackra ridvägar!


 Sällskap under de flesta ridturer =)

Och så måste jag ju visa mina underbart snygga nya skor som min helt löjligt fantastiska bästa mamma har givit mig  =) två vinter- och två gympadojjor blev det =) Samt ett par sandaler att ha på jobbet =)





Nu är det dax för stallet och matlagning!

Idag blev det en härlig tur ut i skogen. Nu när Tonian står inne med Melora större delen av dygnet så blir hon  lite extra taggad, men hon är så underbart snäll, och numera så pass lydig, så det är bara härligt!

Vi red en bit på gamla järnvägen in mot Nossebro, för att sedan ta vägen hem genom skogen. Skogsvägarna på den rundan är fantastiska! Och trots att rundan bara tar 50 minuter om man travar och skrittar mycket så är den en av mina favoriter!

Antonian gillar den också kan jag lova ;)

Kan ju tillägga att Tonian var helt fantastisk o rida, väääldigt pigg, lite busig, mkt i luften så vi fick jobba för o komma framåt, men ojojoj vad reglerbar hon var.. =) helt fantastisk känsla!

Kan skritta, ta tre gal.språng, skritta 5 steg, tre gal.språng. öppna, sluta och skänkelvikning, länga och korta traven.. =) nu känns det äntligen som att man verkligen rider DRESSYR, när man kan göra så mycket, och man kan "leka" när man rider! =)

En härlig känsla!

Oj vad det har blåst idag!! Hästarna fick äta sin frukost inne i stallet, men runt 12-tiden slutade det i alla fall regna, så då fick de gå ut med risk för att bli bortblåsta i ovädret! Runt tre började det regna igen, men då hade vinden lugnat sig något... Ett kort uppehåll med andra ord! Pållarna fick komma in redan vid kl 16.30, och då hade vinden tilltagit ordentligt, och det regnade rejält! Fya mejja!

Nu framåt kvällen har det lugnat ner sig och det är blåsigt med stjärnklart just nu. Jag tog och longerade Antonian ikväll när vinden var någorlunda vänlig.

Denna veckans träning har verkligen inte gått som jag hade tänkt mig. För lite ridning, för lite ork, för lite inspiration och för mycket ont. Jaja, jag ska försöka ta nya friska tag till veckan som kommer nu. Och så planerar jag ju att ställa av henne i 10 dagar med start om ca 2 veckor.

Dock fick man ju tillbaka lite motivation när man satt och kollade på dagens Dressyrfinal i kur. Fina hästar fick man se, och fina ritter. Tycker det var synd att inte Tinne vann dagens klass, tycker hennes häst, och hennes ridning var klart bäst. Och det var inte stor marginal.

Nu känner jag inte de inblandade, och jag skall egentligen inte bry mig om saker jag inte själv sett eller varit med om... Men jag kan inte få filmen från Epona ur huvudet när jag ser Patrik Kittel. Det är tråkigt att det skall solka ens intryck när man ser en ryttare, men så är det faktiskt, det får jag erkänna.

Så, jag får konstatera att det är udnerbart med två svenskar i topp i världskuppen, och jag tycker det är sanslöst roligt att Tinne har en så fin blivande stjärna! Alla intervjuer och allt jag någonsin hört om henne är ödmjukhet, vänlighet och ett stort hjärta till hästar. Inget märkvärdigt, inga divafasoner. Det gillar jag! Hur duktig man än är, så gäller det att komma ihåg att man är aldrig bättre än sin bästa häst, och även världsstjärnorna har börjat sin karriär på hästryggen med att skumpa runt i traven =)

Jag har inte orkat uppdatera här på länge länge nu... Humöret och orken hos mig har varit så gott som obefintligt...

Följande har hänt sedan sist;

Antonia och jag har hunnit starta vår sista klass för året, en LA:1 på klubben. Vi fick 67.11% och jag får väl vara relativt nöjd med detta. Hon var lite trött och orkade inte riktigt ta för sig, men gjorde vad jag bad om, och inga supermissar mer än en övergång som blev lite stor och sen. Ett ganska bra slut på året får man väl med andra ord säga.

Melora står just nu på boxvila.. igen...

Hon har rymt från sjukhagen (där hon och Antonia stått) TRE gånger på sex dagar... Så nu kan jag inte chansa mer... Nu får hon vara inne med Antonia som sällskap. Första gången hon rymde var för exakt en vecka sedan. Då fick hon stå en stund i sin gamla sjukhage själv medan jag var på klubben och red Antonia. När jag kom hem var hon i hagen bredvid och sprang runt och lekte i leran. Hon hade voltat ut från hagen... precis vad jag varit rädd för skulle hända i den sjukhagen. Hur som så bestämde jag mig kvickt för att hon inte får vara i lilla sjukhagen mer, utan satte henne och Antonia i stora sjukhagen. Där gick det bra tills i tisdags. Då hopppade Antonia över staketet, och ett par timmar senare så hoppade även Melora över... Jag var och jobbade så mina underbart världsbästa grannar hjälpte till att styra in pållarna i stallet.

Jag byggde upp hagen igen, och de stannade där i två dagar, sedan, igår var det dags igen. Denna gången så SPRÄNGDE DE TRÄSTAKETET!!! Det såg ut som avbrutna tändstickor... Alla fyra sprang som idioter och det tog en stund att få in Melora och Antonia.  Sedan var det till att plocka ihop eltråd och träslanerna som gått sönder och knyta ihop eltråden så de andra inte skulle kunna ta sig ner i sjukhagen. Och, efter dessa eskapader så får Melora vara inne. Jag kan inte riskera att hon tar sig ut, skadar sig, blir påkörd eller har sönder hovarna mer. Som genom ett under är enda skadorna ett poar rejäla skrapsår på ena bakknät på Melora. Antonia är helt oskadd. OCH, över alla under... Meloras skor sitter kvar...

Detta elende gör ju att man inte direkt blir så peppad på ridning... Var nära allt klägga ner allt vad hästar heter nu i veckan. Sälja dem och börja med sköldpaddor istället... Dock fick min ängel utan vingar mig att tänka om     <3. Vet inte hur jag hade klarat mig utan henne med allt som hänt nu senaste året/åren! Älskar henne så!

Igår blev det tack vara henne en liten ridtur. Skritt i ca 1 timma ute i skogen. Relativt mysigt, även om jag fick lite ont i baken =). Idag hoppas jag på att ge mig ut på en tur när det fortfarande i ljust, och då blir det betydligt mer än bara skritt.

Men, först ska jag ha sällskap av mamma och Kent här på gården!

Här kommer också ett par bilder från tävlingarna i tidaholm:

I helgen var det dags för tävling igen. Denna gång var det i Tidaholm, och klasserna var LB:2 och LB:3. Under veckan innan gick Antonia helt fantastiskt bra på träningen, men riktigt riktigt dåligt torsdag och lördag... På fredagen red vi ut en runda i mörkret, och hon gick skapligt då. Med dessa ord sagda var ju inte känslan inför tvälingen dunder direkt. Men, min fina fina flicka toppade uppenbarligen formen till tävlingsdagen. För jäklans i mig vad fint hon gick. Framridningen var helt underbar, andra framridnignen var MAGISK! Första klassen fick hon väldigt fint i, men var lite harig och kröp ihop vid ett par tillfällen, dvs tappade lite bjudning. Jag lyckades även, pinsamt nog, att rida FEL... Skritten är från mitten av kortsidan till mittan av nästa kortsida, och jag började trava vid bokstaven innen hörnet, precis som det är i LB:3an. Jaja, där rök 2 poäng, samt segern =)

Vi fick ihop 69,33%, och om vi inte hade ridit fel så hade vi fått 70%, samt att domaren hade gett mig en 8 för vägarnas korrekthet, men sedan strykit över den, så om jag inte ridit fel hade jag ju säkert fått min 8. antar att det var därför hon strök den =) . Jaja, sjukt nöjd var jag (är jag), och en fin 2a plats blev det!

I LB:3an  fick vi lite oflyt, hon började stimma i transporten, så när jag kom ut till henne så var hon genomsvett och lite uppjagad. Vet inte var det var som störde henne så. Framridnignen blev något för lång, klassen låg lite efter, och Antonia, min fina fina flicka, blev lite väl överladdad... ;) Hon ville allt och ingenting, hade jag bett om passage hade hon gjort det, och det blev väldigt väääldigt samlad trav i collectingring =).

Hur som så var hon så laddad att vi inte fick till alla övergångar som jag ville ha dem, och rakt upp på medellinjen blev det att hon drog sig åt höger både vid inridnign och avslutning, tyvärr. Men känslan var att det varkligen verkligen hade kunnat bli mitt livs hittills bästa ritt =) Återigen ett klart godkänt resultat på 68.8% vilket i denna extremt tuffa klassen blev en delad 7e plats. Vilket startfält det var!! Endast en under 60%! Hörde att ett par av hästarna som startade där var 5åringar som gått breeders ;) Kul att "slå" dem....

Igår fick hon sin vanliga måndagsvila, och idag var det tänkt en liten uteritt. Kände redan på dagen att det skulle bli en smått oseriös dag... Bilen har varit inne på verkstan, jag har tvättat och lagat mat etc, och när jag sedan skulle rida så var det i mina knallrosa träningsbyxor.. =) Egentligen vill jag gärna vara matchande. Egentligen skulle jag gärna bara rida i vita lindor oavsett väder och vind. Egentligen skulle jag alltid vilja ha en tävlingsren pålle. Egentligen skulle jag vilja ha allt extremt välputsat och iordning. Men verkligenbheten är sådan att dessa saker inte alltid är som i ens mål. Och idag var det en dag där udda strumpor, rosa träningsbyxor och en toklerig häst helt enkelt var vad som bjöds på. Och frågan är vad man njuter mest av?

Ska det vara seriöst, eller oseriöst? Eller är det helt enkelt så att ombyte förnöjjer? ;)

Ja, jag trodde ju att Alingsås var den sista tävlingen för året, men så blir det inte. Nästa helg blir det Tidaholm (13 nov) och den 22 nov blir det en klubbtävling. Ser riktigt fram emot det nu! 0)

Dock kommer en liten avcheckning här...

Det blev en placering igår, en 3e placering på 67.6%. Riktigt riktigt nöjd äve rmin fina flicka. Tror det är den placering som betytt mest, just för att det har varit så motig här hemma nu en tid. Mellis som varit dålig, och en jobbig tid för mig. Tycker ju inte heller att Antonia har utvecklats som jag hoppats på. Så det var extra skönt att få detta i bagaget! Nu får man lite mer energi och jävlar anamma!

Vi vannen JAcka från matterhorn igår, riktigt snygg och väldigt väldigt skön!

Lite bilder på det hela;





Och årets placeringar än så länge; Sammanlagt har jag startat 14 klasser, så det är ganska bra statistik tycker jag nog ändå =)

Idag var det tävlingar nere i Alingsås. Vi startade en LB:2 och en LB:3. Vi kan bara enkelt konstatera att LB:2 inte brukar gå så lysande... =)

I frösta klassen red jag väl int eså jättebra, hon var framåt men fick inte riktigt ihop henne. Hon tog även fel galopp vid en fattning, och tyvärr så blev jag väldigt sen med att rätta den, vilket innebar att det blev en 4a på två bed. punkter.

Andra klassen gick hno väldigt väldigt fint. Nu menar jag inte fint som i att hon rörde sig perfekt, lyssnade perfekt eller så, nej, hon gick fint på så sätt att även om jag gjorde en liten miss, så tog hon inte tillfället till att sluta jobba och ta paus, utan hon fortsatte att arbeta ändå. Duktiga duktiga pålle!

Jag kände när jag red ut att det var en bättre ritt en den första, men jag var lite besviken på mig själv för att jag gjorde lite tabbar. Vi fick dock bra betalt för vad vi gjorde, men många många 7or, och även en 8a =)

67,6% landade vi på, vilket räckte till en 3e plats. Vi fick med oss rosett, plakett och så vann jag en jacka! Supersnygg svart softshelljacka värd ca 600-700kr! Inte ofta det är så bra priser i en liten LB-klass =)

Det som var härligast av allt var dock att vi slog ca 5 ekipoage som var där för att starta nästa klass ockspå, dvs en LA:4... Kul att jag som ligger på LB-nivå kan slå en som ligger på LA-nivå ;) Härligt!

Bilder på jackan kommer snart ;)

Nästa helg är det dags för tävling igen. denna gången är det LB:2 och LB:3 i Tidaholm. Ser riktigt fram emot det nu!

Ridningen igår gick väldigt väldigt bra. Först var det nära att jag ställde in. Det ena efter det andra sinkade mig ("sinknigarna" var visserligen trevliga) och jag insåg att jag inte skulle kunna rida med det sällskapet som var planerat. Att då, kl 19.30 göra klartt hästen och pysa till ridhuset var väl sådär... =) Men jag hade tur, och fick faktiskt sällskap i ca 20 min ändå! Underbart!

Antonia gick väldigt väldigt fint! Bjudningen var tillbaka, hon arbetade och var riktigt reglerbar! Hon ville göra sig lite lång titt som tätt, men jag kände av det hela tiden, och lyckades med att få "tillbaka" henne avrje gång. Underbar känsla!

Bakbenen jobbade på ordentligt, fast jag fick säga till dem några gånger, men annars var hon helt fantastisk! Galoppen var väldigt fin, bra kvalite och stabil. Hon är märkbart svagare i ena förvända galoppen (höger i v varv), men gör sitt bästa.

Riktigt kul att äntligen få känna framstegen igen! Har ju inte riktigt kunnat hitta ridningen nu senaste veckan, men nu var den tillbaka igen!

Idag på morgonen så ringde jag till Ale för att diskutera mitt dilemma... Jag hade otrolig tur, så jag fiick faktiskt prata med en av de djurskötare som hade hand om Mellis när hon var installad på djursjukhuset innan och efter operationen. Hon är väldigt bra, förstående och otroligt kunnig! Hon höll också med om att det inte går att ha en häst kvar som är farlig både för sig själv och för de som hanterar henne...

OCH, vi kom gemensamt fram till att vi testar en större hage!!! Så nu har jag ringt efter grusnissen som skall komma med mera grus. Det kommer bli 1-2 sjukhagar med måtten 8x20 (mer eller mindre...) och de kommer ligga nere vid paddocken, mot skroten till. De skall vara långsmala och sedan ska jag ha "väggar" som går halvvägs genom hagen på ett par ställen så det blir som en labbyrint! Det gör ju att hon inte får upp någon fart, men jag kan ändå sätta in en häst till hos henne. Jag tror att det är den sociala kontakten som är den absolut största delen för henne. Antonia kommer få gå med henne nu framöver.

Jag hoppas bara att melli inte äter upp hennes täcken om hon vill busa eller klia lite rejälare, då fär jag byta och sätta in cescar. Men det vore suveränt med Antonia, för henne kan jag ju rida lite extra så hon får utlopp för den extra energi hon får av att vara i liten hage.

Åh vad det ska bli underbart att kunna ha henne mer normalt!!! Hoppas hoppas bara att hon klarar det med hovarna!


Jag har mätt ut i paddocken idag så att grusnissen vet vart och hur han skall lägga gruset och stenmjölet. En tjej från byn var här och red idag, hon fick rida på Antonia, så vi skrittade i ca 40 min. Blir en lagom halvvilodag för Tonian!

Nu skall jag slänga i min lite corn flakes, och sedan är det dags för kör!

Kanske börjar livet vänta så sakteligen? Hoppas på det i alla fall.

Idag på förmiddagen så låg jag och läste lite, satt några minuter framför datorn och bara tog det lugnt. Känner mig väldigt nedstämd över allt som sker just nu. Och önskar av hela mitt hjärta att jag kunde hoppa över hela november. Allt för mycket bubblar fram nu.

Mitt på dagen satte jag dock fart, eller rättare sagt, vid 11 tiden... Jag har samlat in alla stolparna som legat i extrahagen, och de stå rnu på torkning i carporten. Sedan var det mocknig, fodring och allmänt pyssel i stallet. Vid 14 kom barnen som skulle rida på Cescar. Så vi borstade lite och så gick vi en halvtimma då de fick rida halva vägen var. Nu väntar jag på att min mamma som skulle komma vid kl 15 ska komma. Hon behöver lite hjälp med en grejj på datorn, och efter det så ska jag börja göra iordning Antonia. Vid ca 19 ska jag vara hos Linda så vi ska ta och rida lite tillsammans. Nu attans ska Antonia få gå! Vi ska jobba stenhårt på lösgjordheten, serpentiner, övergångar och mkt galopp. Nu ska vi få tillbaka den där härliga ridkänslan som jag vet kan finnas.

På lördag blir det tävling i Alingsås, skönt med en tävling som ligger så nära! Och de verkar ha en väldigt trevlig klubb! Underbar hemsida måste jag säga, med ett fräscht modernt tänk, bra ideer och en bra anda. Roligt att se! Jag tror att det är väldigt väldigt viktigt inom hästsporten att man ständigt tänker framåt och se lösningar på problem. Att tänka "så har det alltid varit" eller "men det har alltid fungerat förut" är INGEN lösning på framtidens idrottande inom ridsporten! Världen förändras väldigt mkt hela tiden, och folk får mindre och mindre tid, sporten blir dyrare och dyrare och jag tror inte att man längre kan räkna med att folk lägger ner hela sin själ i en förening. Tiden är knapp för alla, och för att få folk att vilja satsa på en förening så krävs det något tillbaka! Det skall kännas som att det är värt det hela när man lägger en hel dag, samt en hel del pengar i form av respengar, mat, gåvor etc till sin förening.

Men det är ju bara mina tankar det ;)

Usch vad jag har funderat mycklet på Melora senaste tiden. Sedan vår "promenad" för några dagar sedan så har det malt och malt i mitt huvud hur jag skall göra med henne. Idag nämnde jag det för min mamma.

Hur tar man beslutet att ta bort sin älskade unghäst? Sin lilla bebis som man fött upp? Hon har kämpat så tappert sedan i somras, och har varit helt underbar. Nu börjar det dock gå över styr. Hon mår otroligt dåligt psykiskt. I hagen står hon helt apatisk långa stunder, för att i nästa stund totalt tappa konceptet och stå på bakbenen och sedan skjuta rygg, sparka i väggarna och fara runt.

Jag är så fruktansvärt rädd att jag ska komma ut och hon har brytit ett ben i en av alla de gropar hon ständigt gräver, eller att hon ska ha slagit runt när hon står på bakbenen, och att hon då skall ha spettsat sig själv på stolparna.

Hon är relativt snäll att ta in och ut ibland, men hela tiden så ligger det och lurar. Att se en höpåse kan få henne att skjuta iväg, vilket innebär mkt sparkande med bakbenen, eller att en katt eller en bil låter/rör sig.

Det är så hemskt att det saknar beskrivning att se sin älskade må så fruktansvärt dåligt. Alla är värda ett värdigt liv, djur som människa. Detta är inget värdigt liv, det är inget hästliv. Hästar är flockdjur, för hästen är flocken det absolut viktigaste, den sociala kontakten där de står och kliar varandra, vaktar varandra etc. Nu har Melora varit isolerad i över 3 månader, snart 4 månader. En liten bebis. Hur kan man leva med att se detta?!

Jag anser inte att djur skall räddas till varje pris. Alla djur är värda värdighet, - att få leva som de är tänkta att göra. Och samtidigt, hur tar man ett sådant beslut? Det äter upp mig innifrån.

Den 9 november kommer Bo Tibblin till Vara folkhögskola och håller föreläsning! HELT klart skall jag dit! Visste inte om det, men Annika tipsade mig, och då var jag tvungen att kika datum, och anmälde mig på stört! Åh vad det ska bli kul! Och jag känner att runt den 7,8 och 9 behöver jag verkligen hålla mig lite sysselsatt. Behöver ha något annat att tänka på då.

Nu är det godnatt som gäller! ;)

Jahapp, idag var det lektion nere i Töllsjö. Dagen började med att jag insåg att jag tagit fel på tiden, vilket innebar att jag fick ringa och säga att jag skulle bli nästan 20 min sen, ytterst pinsamt.

När lektionen väl började så tyckte jag i ett par steg att hon kändes stel och ojämn, men det var nog snarare så att hon inte bjöd framåt, och jag hade svårt att hålla kvar sitsen. Jag blev lite framåtlutad, med väldigt långa tyglar. Har märkt att när hon är svag i bjudningen så blir mina händer väldigt låga, armarna raka och tyglarna på tok för långa...

Lektionen rullade på men jag tyckte inte att hon kändes toppen. Lite stel, kändes som att hon gick emot, lite gapig, svarade dåligt på både förhållning och framåt, ville inte ta halvhalterna. Helt enkelt kändes hon väldigt väldigt tråkig!

Vi började med att rida förvänd galopp, och även här tyckte jag att hon försökte ta över och göra på sitt sätt, hon stannar liksom inte kvar hos mig och lyssnar, utan vill gå ifrån mig, gå ur form och svänger innan jag säger sväng. Hon bytte även gal på en raksträcka... då blev jag faktiskt väldigt sur, enbart dumhet från hennes sida, försöker hela tiden slippa undan arbetet.

I traven kändes det som att hon stretade emot och kom inte till någon bra runt form, inte heller fick jag henne att bli elastisk och mjuk. Och det klart, går inte halvhalterna genom kroppen och ner till bakhaserna så är det svårt att få hästen elastisk... Och om bjudningen svajjar är det svårt att få något att göra en halvhalt av... Lite av en ond cirkel det där.

Skänkelvikningen för höger skänkel går ganska bra nu, hon bjuder och blir relativt reglerbar. Åt vänster så tog hon inte skänkeln alls idag, tvär och grinig kändes hon där, och otroligt nonchalant.

Allt som allt så är jag väldigt missnöjd med henne generellt nu, och ännu mer missnöjd över mig själv och min ridning. Jag kommer inte till någon bra ridning, och jag tycker inte att hon bjuder till för fem öre. Just nu känns det verkligen som att vi ligger på en superlåg nivå.

Jag har ju varit lite nojjig över hennes framben, och tyckte även något steg efter en skänkelvikning att hon tog ett par kortare steg, men sedan kände jag inget, och Annika sa int heller ngt. Jag har börjat fundera på hennes foderstat, och är lite fundersam på om den kan ha något med hennes försämrade prestation att göra.

Hon får ju både smbr RP och MJ så det skall räcka till, men frågan är hur hon ligger i selen och E-vitamin-nivå. Förut fick hon ju selevitan, men jag slutade med det för ca 4 veckor sedan. Om det är så att hon verkligen behöver det tillskottet är det ju inte konstigt att hon beter sig som hon gör, för det är ju svårt att bygga muskler utan selen och E-vitamin. Jag skall nog även köra en period med B-vit igen, det är ju vattenlösligt vitamin, så om kuren är "onödig" så kissar hon ju bara ut överskottet. Jag kör en 2-3 veckoprs kur med B-vit, och en burk seloE, och gör en analys efter några veckor igen. Har inget seloE men får åka och köpa det på Måndag fm.

Jag känner mig väl inte superladdad inför tävlingen nästa helg med tanke på hur hon känns just nu, men jag skall bara dit och göra mitt absolut bästa med tanke på våra förutsättningar.

Om Annika har möjlighet så skall hon komma och kolla när jag tävlar, vilket skulle vara helt fantastiskt. Underbart med en möjlighet att få ett utlåtande på hur jag och min häst beter oss på en tävlingsplats/i en tävlingssituation. Kanske kan vi få tips på hur vi skall lägga upp framridningen, vad vi skall lägga krut på, bra övningar och hur lång tid hon tycker är lämpligt på framridningen. Jag får nog erkänna att jag tyckte nog själv att 30 min var något kort förra gången, men tror faktiskt att jag blev inkallad något för tidigt. 40 min är nog mer lämpligt, så jag hinner landa själv i det jag skall göra, och hinner lägga in någon skrittpaus i arbetet. Särskilt när hon känns lite seg kan det vara extra bra att ha några minuter extra, så hon först får gå och drälla, sedan mjukas upp, sedan drälla, sedan jobbas lite, och sedan sätta lite rejälare press på henne. Jag skall nog i alla fall testa det upplägget.

Sedan tänkte jag att jag skulle ta och rida till ridskolan i alla fall en gång denna veckan för att träna. Jag vill nog att hon ska börja gå lite tuffare, och se om det kan hjälpa upp hennes flås, ork och energi. Om vi rider till ridskolan, kommer passet bli långt, och det innebär ju både uteritt och bana i samma moment så att säga. Även om jag inte rider så länge på banan när jag kommer fram så lär det bli att vi är borta i alla fall 1,5 timma, med ganska tuff ridning. Och känner jag mig lite off, så kan jag ju skritta dit och skritta hem, ev med  lite musik i öronen. Det brukar alltid hjälpa humöret lite =)

Nu är det knappa 40 min kvar av sommartiden, och jag skall krypa till kojs. Imorgon är det klubbdressyr på klubben, och jag skall vara funktionär. Hade kanske varit en bra ide att vara med, just för att träna staket. Men jag har faktiskt ingen lust att rida på kort bana. Men kanske att jag skulle ställa ut ett par staket bara för att få träna lite hörnpasseringar? Det tar ju inte många minuter? mmmmm, tål att tänkas på, men det kan det helt klart vara värt någon dag nu i veckan! =)

Men nu, dags för sängen!

Jag har nog helt bestämt mig att bara starta tävlingen i Alingsås nu i november, och att det får vara den sista lokala tävlingen för detta året.

Visserligen märker jag att Antonia verkligen mår och går som bäst om hon startar minst en gång per månad, annars blir hon lite tittig och kryper ihop lite, men samtidigt så känner jag att jag inte har lust att starta fler klasser med dåliga procent. Om nu något skett med henne under utbildningens gång, att hon helt plötsligt inte längre platsar i LB (ÖÖÖÖHHHHH) så hoppar vi helt enkelt över det och sattsar vidare mot LA. Nästa år är det LA som gäller!!

Jag hade ju hoppats att det skulle vara så redan denna höst, men det är bara till att konstatera att det tar betydligt längre tid än vad jag hoppats på. Och felet ligger absolut inte hos Antonia, utan hos mig som varit så ofokuserad pga allt som hänt. Men nu jädrans ska det tränas... Hela vintern lång!

Jag har haft på gramanen nu ett par dagar när jag ridit ut. Inte för att jag direkt behöver använda mig så mycket av den, men den kan vara bra att ha om hon blir lite ettrig. Och om jag har den, och kan vinna även de situationer när hon blir stark och dragig, då kan jag rida på lite mer, och våga kräva lite mer. Attans vad fint hon gått båda dagarna!! Imorgon ska jag antingen åka och hoppa henne lite, eller ta en lite längre tur ut i skogen med henne. Har inte bestämt mig ännu.

Gick en liten bit med Mellis idag, bara upp till korsningen vid paddocken och vände. Utan lugnande... Och det gör jag inte om fler gånger. Hon drar ner huvudet, vrider på kroppen och gör ansats till att skjuta rygg och börja bock i skritten, och då vill jag faktiskt inte vara i vägen... Ne, imorgon blir det lite längre promenix, men med lugnande...

Måste sitta med ryttarmeddelande och startlista inför klubbdressyren ikväll, eller snarare inatt =)

Men som den morgontröttisen jag är så gör jag det ju hellre inatt än imorgon på morgonen! =)

Först ska jag se true talantavsnittet jag spelade in ikväll ;) Natt natt!

I går var jag inne med Melora på Ale för att slå på nya skor och "kolla läget". Så galen som hon varit nu senaste tiden så fick vi ge henne plegg för att överhuvud taget våga springa med henne. Hon är inte halt, utan rör sig som vanligt. Med plegget var hon underbar, precis som hon brukade vara. Pigg och vaken, men inte galen.

När hovslagaren väl började (det var inte samma som jag haft innan, och inte heller samma veterinär som jag haft innan...) så hittade de början på sjukdomen på nytt... Inte jättemkt utan att de antagligen lyckades ta bort det som var, men ändå tillräckligt för att de fick karva bort en hel del av den nu utväxta hoven igen.

Så säkert någon halvcm var de tvungna att ta bort, och med tanke på att det innan de började saknades ca tre cm så är det ju illa. =(

Jag fick beskedet att hon kommer få stå i sjukhage/box i 5-6 månader TILL. Vet inte hur vi skall klara det här hemma. Hon mår väldigt väldigt dåligt i sin sjukhage. Äter dåligt, står bara och är apatisk för att i nästa sekund få ett ryck och sno runt-runt-runt, bocka, skjuta rygg, stegra och slå i väggarna.  Hon gräver ju även lite gropar i hagen, och jag är så sjukt rädd för att hon ska gräva en grop och sedan få ett frispel, trampa ner i den och bryta benet. Så som hon var betvivlar jag inte att benet skulle knäckas som en torr kvist.

Det som känns jobbigast just nu är att jag inte vet vad jag kommer mötas av när jag går ut till stallet. Jag är livrädd för att hon skall ha skadat sig, för att hon ska ha sprängt tråden och rymt (med de skador det innebär) Men det är även väldigt väldigt påfrestande att se henne må så här dåligt.

Jag ska gå med henne varannan dag nu, så hon får något att tänka på. Jag har fått med lugnande hem för detta ändamål. Jag är väl dessvärre osäker på om en promenad varannan dag kommer innebära så stor skillnad för henne....

Mår så sjukt dåligt av allt som händer just nu. Hur fasen ska man orka när allt bara går utför?!

På lördag ska jag rida lektion för Annika, och på söndag ska jag vara funktionär. Då får jag i alla fall något att tänka på. Nu är det handling oc h jobb som gäller.

Antonia har fått komma ut till de andra hästarna nu. Kan ju inte gärna stänga in henne i en lervälling i 5-6 månader till för att sällskapa Mellan, så nu står Melora helt själv.

fasen vad livet suger... :'/ 

Tävlingen i lördags gick sådär. Egentligen var jag relativt nöjd med henne inne på banan. På framridningen (det var två framridningsbanor) så var hon lite spänd och inte helt framför skänkeln, så vi fick ägna oss enbart åt gas-broms, och jag försökte få henne att ta övergångarna med svikt. Det kändes allt bättre och bättre, även om jag hade velat ha henne ännu mer framför mig. Hur som, så gick vi ut från den framridnigen, och när jag insåg att jag hade några till minuter på mig så gick jag in i den andra framridningen. Trots att hon skyggade för en skugga så var hon betydligt mer framåt där! Tror att underlaget var lite bättre där inne, det kändes stumt och "tråkigt" på den första framridningen.

Väl inne på banan kollade hon lite på staketet, lite på domaren, men inte mycket. Däremot kände jag att hon ville dra sig bort från staketet, inte att hon egentligen var rädd för det, men hon ville helst gå någon meter ifrån det.

Generellt var jag ganska nöjd med hur hon gick. Ett par ställen hon tittade till på, men annars gjorde hon ungefär som jag bad om. Hela gal.delen var jag väldigt nöjd med, fint ihop, i uppförsbacke och rejäla längningar i galoppen! Lite lite till så hade det varit ökad gal! =)

Domaren tyckte dock något helt annat.... 59% fick vi.... Inte en enda 8 i gal.arbetet!! Och det var hon då sannerligen värd! vi fick 5a på formen (!) och på framåtbjudningen, men hej o hå... fin form gick hon i, det var på den öppna delen på en av travvolterna som hon faktiskt längde sig något och sänkte ner huvudet lite, men annars gick hon i bättre form än vad hon gjort innan.

Näe, tyckte vi blev lite sågade utan anlednigen, men sådan är sporten. Man skall akta sig för bedömningssporter, - så fort det är bara en domare som sitter med all makt... skönt när det blir tre domare, då spelar inte personliga åsikter lika stor roll längre!

Vi ska passa på att rida ut lite i skogen nu jag och Antonia, långa galopper och verkligen lägga krut på övergångar och tempoväxlingar, så hon blir lätt som en fjäder =). Allt är så mkt enklare i skogen, förstår inte det... Kanske för att det är hästarnas naturliga miljö?! =)

Idag har jag även fått leveransrapport angående fodret jag beställde i förra veckan. Det kommer på torsdag, skönt! Hällde i de sista säckarna i tunnorna igår, så har nog bara 1-2 veckor kvar. Skönt när det blir överlappning i foderhanteringen!

O visst ja, hade sönder min skottkärra idag... handtaget gick av. Älskar ju den skottkärran! Får ta ooch införskaffa mig två järnplåtar och bulta ihop den igen! 

Nu ska jag in och kolla på grannens nya katter! Ocvh sedan riiiidning! =) 

Jag är så sjukt less på att bli utnyttjad, bli tagen för givet och att inte ens få ett tack för det man gör. VARFÖR finns det alltid folk som utnyttjar en?! Och varför har jag så svårt att säga nej?

Suck, ibland blir jag så trött på allt att jag bara har lust att skriva rätt ut. Men just nu är jag inte ens i den ställningen att jag känner att jag kan göra det.

Oftast när man känner sig utnyttjad och tagen för givet så är det för att man är i beroendeställning till företaget/personen/situationen... STOR suck! Och då är det ju betydligt svårare att göra något åt situationen.

Aja, ska försöka lägga detta åt sidan och tänka på något annat (vilket idag känns smått helt omöjligt...).

Igår red jag Antonia på banan på ridskolan. Hon kändes väldigt fin, så jag kan nog förhoppningsvis börja slappna av lite nu. Men visst, man känner ju av i varje sekund om det är något fel. Vi red skänkelvikningar, förvänd galopp och lite tempoväxlingar och en massa övergångar. Tycker att hon kändes väldigt fin faktiskt. Kanske lite låg i formen i slutet om jag nu ska klaga, och så bytte hon när hon skulle behålla höger gal på vänster båge, men jag vet ju att hon är lite svagare i den sidan. Så där får jag nog dessvärre vänta mig ett byte. Som tur är så är hon faktiskt ganska duktig på att byta tillbaka snabbt, även om man fortfarande är på bågen =).

Mina starter på lördag är kl 14.26 och 16.30, så det blir ingen tidig morgon, skönt!! Däremot blir det ju en relativt sen kväll, men det är det helt klart värt! Jag är ju kvällsmänniska - inte morgonmänniska! =)

Ne, nu ska jag försöka ta tag i denna dagen också på allvar, hade tänk jag skulle hinna med o samla in mina stolpar, men det sket sig då jag blev ombedd att fixa en annan sak. suck... undrar när jag ska hinna med mitt eget liv?

Antonia såg inte ok ut när jag longerade henne. Jag kunde egentligen inte se att hon rörde sig konstigt, mer än att hon möjligtvis såg ngt ömhovad ut någon gång då och då, men det är ju inget jämnt underlag så det kan ju berott på det. MEN, däremot nickar hon varje gång hon sätter ner höger framben... suck.

Ska kolla henne imorgon igen, och om hon är lite illa då får jag ringa till Ale.

Idag får jag antagligen nytt hösilage. SKÖNT!! Jag har ju varit väldigt missnöjd med de sista balarna jag har öppnat, och tycker inte att de varit helt fräscha. Så nu är det ny leverantör som gäller. Och visst, det blir nog lite dyrare, men huvudsaken är ju att det är bra kvalitet!

Imorgon måste jag åka och köpa lusern också. Suck, pengarna bara flyger iväg! Rehaben börjar ta slut också. det är ju dock bättre proteinvärden i detta höet, så kanske behövs det inte lika mkt rehab... ska kika på detta!

Nu ska jag lägga mig o deppa i sängen o kolla på greys anatomy.

Ja, det kan man då sannerligen säga, på flera sätt!!

Jo, 1) jag HAR ont i huvudet, tror snart det sprängs..
2) Åkte till lektionen med Antonia idag, började rida, och efter ca 45 minuters ridning så började hon helt plötsligt HALTA!! Såå jädrans tråkigt!
3) Terrorizten Zorro HAR gått på gutplattan innan den hade torkat... Dock verkar han inte ha fått magproblem, så förhoppningsvis hade det stelnat så pass mkt att det inte fastnade så mkt i tassarna som han ansåg behövde slickas bort...

Suck.

O jag som hade hoppats på att det hade börjat vända nu. Känner att det verkligen får räcka med strul! 

Är riktigt orolig för lilla Antonia, hoppas hoppas att det bara är som Annika trodde, att hon trampade lite lite snett under lektionen, och att det bara var ömhet hon visade för stunden. I så fall är det ju bra imorgon, så jag ska ta och longera henne imorgon, så återstår det då att se hur hon rör sig. uscha :(

Har gjort kalopps idag, gott, men mår lite illa, tror att det är för att jag är lite orolig just nu. Är ju självklart orolig för lilla Tonian, men är lite i obalans över huvud taget.

Kent och mamma kom hit på en kortkort visit idag, SÅÅÅ underbart att se Kent kunna röra sig lite mer som vanligt nu!! Det märks ju fortfarande att han har väldigt ont, men han kan röra sig mer normalt. Så skönt att det går framåt för honom! 

Kent påpekade ju dock att vi inte hade ristat in årtal när vi göt. Först tänkte jag inte på det, men nu så retar det mig väldigt. Det skulle jag ju verkligen ha gjort!!! Jag vill ju bo här för evigt, och om 20 eller 30 år vill jag kunna kika ner på golvet och tänka, "javisst ja, det gjorde vi ju ht 2011"

Jaja, tur att Zorro i alla fall satte sina avtryck på plattan då =) Min älskade lilla raketunge =)

Och här kommer ett bildbevis på det;





Nu är det mockning och mat som gäller. Och idag blir det till att inviga gödselplattan! Gutt gutt!

Japp japp, nu äntligen har det blivit klart!! Plattan och spolspiltan är klara! Nu skall det bara bränna, men redan imorgon kan jag gå på bägge plattorna, och börja använda gödselplattan... (jag kommer INTE gå på dem imorgon, däremot tömma gödseln på plattan =) Att gå på dem väntar jag med några dagar, och att ta in häst i spolspiltan vänta jag med till slutet av nästa vecka tror jag, så bli premiärgången inför tävlingen den 22. Gutt! =)

Ridningen igår gick väldigt bra, högt över förväntan då jag kände på mig att det skulle bli bråk. Ett par tjaffs blev det, men sedan gick hon riktigt fint! Tycker dock hon blivit lite svagare i galoppen. Lite oroande! Lite galoppträning vore nog inte fel att försöka lägga in! Problemet är bara att visst finns det rundor att gal.träna på, men antingen blir de väldigt långa, eller så får jag vända efter ett tag.  Snacka om lyxprobelm =)

Träningen för Annika blir på lördag kl 11, ska bli väldigt kul! Har stora förhoppningar om att det kan bli en lysande träning! Hoppas vi kan befästa skänkelvikningarna lite bättre, jag tycker inte att jag fått till dem så bra som på förra träningen här hemma, även om de blivit bättre.

Är ganska trött i handlederna nu efter att ha rakat cement... Ska göra lite mat och sätta mig framför tv ett tag =) Slöa lite innan det är dags för ridningen.

Här kommer lite bilder på dörren till gödselstacken, gödselstacken, spolspiltan och SJÄLVKLART på foderhäcken jag bygde härom dagen =) (måste dock påpeka att foderhäcken fortfarande , peppar peppar, är intakt, trots att det är JAG som byggt den ;P)



Dörren från stallgången till gödselplattan... Så fort det hinns med skall den bli svart.


Armeringen najjad och klar i väntan på cementen!


Gödseldörren från insidan. Supersnygg blev den om jag får säga vad jag tycker! Finns ingen duktigare än Kent!! Hade jag gjort den hade den blivit skev, vinglig och megaful ;)


Otroligt snygg låsanordning ;) Älskar denna detalj!


Fiiin betong (ööh, eller cement?!)


På kortsidan närmast kameran ska det bli en ca 80 cm hög "kant" av lekablock, så det finns ett stopp när traktorn skall tömma gödseln. Utanför dörren skall det även eventuellt vara en avsatts av lekablock, och kanske kanske blir det även en kant på den långsidsan som är mot villakvarteret, men det får vi se, det blir nog till nästa år i så fall!


Klarade mig nästan från att få betong på mig, men lite skitig måste man ju bli =)


Svårt att visa hur det ska bli i spolspiltan, men här ser man i alla fall cementen, och sedan de svarta rören som skall bli "rännan" till avrinningen. För att den inte skulle flyta upp fick vi lägga sten i den. Största faran är ju dock att stenen får ju absolut inte välta och hamna i cementen! Men jag får kika i em, och sedan i kväll. Ramlar stenen eller rännan välter i natt så är det nog ganska kört. Men, i värsta fall så får vi såga i betongen i så fall, för att få loss sten eller ränna. Men Jag hoppas det skall gå vägen!


Vattenrännan.


Och avslutningsvis foderhäcken! Vore ju trevligt om den kunde hålla till våren i all fall =)

Nu är det dags för lite mat och lathet!