länge sedan sist...
Jag har inte orkat uppdatera här på länge länge nu... Humöret och orken hos mig har varit så gott som obefintligt...
Följande har hänt sedan sist;
Antonia och jag har hunnit starta vår sista klass för året, en LA:1 på klubben. Vi fick 67.11% och jag får väl vara relativt nöjd med detta. Hon var lite trött och orkade inte riktigt ta för sig, men gjorde vad jag bad om, och inga supermissar mer än en övergång som blev lite stor och sen. Ett ganska bra slut på året får man väl med andra ord säga.
Melora står just nu på boxvila.. igen...
Hon har rymt från sjukhagen (där hon och Antonia stått) TRE gånger på sex dagar... Så nu kan jag inte chansa mer... Nu får hon vara inne med Antonia som sällskap. Första gången hon rymde var för exakt en vecka sedan. Då fick hon stå en stund i sin gamla sjukhage själv medan jag var på klubben och red Antonia. När jag kom hem var hon i hagen bredvid och sprang runt och lekte i leran. Hon hade voltat ut från hagen... precis vad jag varit rädd för skulle hända i den sjukhagen. Hur som så bestämde jag mig kvickt för att hon inte får vara i lilla sjukhagen mer, utan satte henne och Antonia i stora sjukhagen. Där gick det bra tills i tisdags. Då hopppade Antonia över staketet, och ett par timmar senare så hoppade även Melora över... Jag var och jobbade så mina underbart världsbästa grannar hjälpte till att styra in pållarna i stallet.
Jag byggde upp hagen igen, och de stannade där i två dagar, sedan, igår var det dags igen. Denna gången så SPRÄNGDE DE TRÄSTAKETET!!! Det såg ut som avbrutna tändstickor... Alla fyra sprang som idioter och det tog en stund att få in Melora och Antonia. Sedan var det till att plocka ihop eltråd och träslanerna som gått sönder och knyta ihop eltråden så de andra inte skulle kunna ta sig ner i sjukhagen. Och, efter dessa eskapader så får Melora vara inne. Jag kan inte riskera att hon tar sig ut, skadar sig, blir påkörd eller har sönder hovarna mer. Som genom ett under är enda skadorna ett poar rejäla skrapsår på ena bakknät på Melora. Antonia är helt oskadd. OCH, över alla under... Meloras skor sitter kvar...
Detta elende gör ju att man inte direkt blir så peppad på ridning... Var nära allt klägga ner allt vad hästar heter nu i veckan. Sälja dem och börja med sköldpaddor istället... Dock fick min ängel utan vingar mig att tänka om <3. Vet inte hur jag hade klarat mig utan henne med allt som hänt nu senaste året/åren! Älskar henne så!
Igår blev det tack vara henne en liten ridtur. Skritt i ca 1 timma ute i skogen. Relativt mysigt, även om jag fick lite ont i baken =). Idag hoppas jag på att ge mig ut på en tur när det fortfarande i ljust, och då blir det betydligt mer än bara skritt.
Men, först ska jag ha sällskap av mamma och Kent här på gården!
Här kommer också ett par bilder från tävlingarna i tidaholm:
Följande har hänt sedan sist;
Antonia och jag har hunnit starta vår sista klass för året, en LA:1 på klubben. Vi fick 67.11% och jag får väl vara relativt nöjd med detta. Hon var lite trött och orkade inte riktigt ta för sig, men gjorde vad jag bad om, och inga supermissar mer än en övergång som blev lite stor och sen. Ett ganska bra slut på året får man väl med andra ord säga.
Melora står just nu på boxvila.. igen...
Hon har rymt från sjukhagen (där hon och Antonia stått) TRE gånger på sex dagar... Så nu kan jag inte chansa mer... Nu får hon vara inne med Antonia som sällskap. Första gången hon rymde var för exakt en vecka sedan. Då fick hon stå en stund i sin gamla sjukhage själv medan jag var på klubben och red Antonia. När jag kom hem var hon i hagen bredvid och sprang runt och lekte i leran. Hon hade voltat ut från hagen... precis vad jag varit rädd för skulle hända i den sjukhagen. Hur som så bestämde jag mig kvickt för att hon inte får vara i lilla sjukhagen mer, utan satte henne och Antonia i stora sjukhagen. Där gick det bra tills i tisdags. Då hopppade Antonia över staketet, och ett par timmar senare så hoppade även Melora över... Jag var och jobbade så mina underbart världsbästa grannar hjälpte till att styra in pållarna i stallet.
Jag byggde upp hagen igen, och de stannade där i två dagar, sedan, igår var det dags igen. Denna gången så SPRÄNGDE DE TRÄSTAKETET!!! Det såg ut som avbrutna tändstickor... Alla fyra sprang som idioter och det tog en stund att få in Melora och Antonia. Sedan var det till att plocka ihop eltråd och träslanerna som gått sönder och knyta ihop eltråden så de andra inte skulle kunna ta sig ner i sjukhagen. Och, efter dessa eskapader så får Melora vara inne. Jag kan inte riskera att hon tar sig ut, skadar sig, blir påkörd eller har sönder hovarna mer. Som genom ett under är enda skadorna ett poar rejäla skrapsår på ena bakknät på Melora. Antonia är helt oskadd. OCH, över alla under... Meloras skor sitter kvar...
Detta elende gör ju att man inte direkt blir så peppad på ridning... Var nära allt klägga ner allt vad hästar heter nu i veckan. Sälja dem och börja med sköldpaddor istället... Dock fick min ängel utan vingar mig att tänka om <3. Vet inte hur jag hade klarat mig utan henne med allt som hänt nu senaste året/åren! Älskar henne så!
Igår blev det tack vara henne en liten ridtur. Skritt i ca 1 timma ute i skogen. Relativt mysigt, även om jag fick lite ont i baken =). Idag hoppas jag på att ge mig ut på en tur när det fortfarande i ljust, och då blir det betydligt mer än bara skritt.
Men, först ska jag ha sällskap av mamma och Kent här på gården!
Här kommer också ett par bilder från tävlingarna i tidaholm:
Kommentarer
Trackback
