meloraochantonia

Ja, denna dagen ett liv som farbror Melker sa =)

På morgonen släpade jag mig upp tidigt (för att vara mig) Och var på benen redan kl 7.00. Jag släppte ut hästarna, la ut hösilage i hagen, blandade deras foder för kvällen, vek ihop hösilageplast och satte in mellanvägg med tillhörande lämmar i transporten. Jädrans vad tung mellanväggen är när man tar den själv! Man får allt ta i för allt vad man har =)

Efter detta morgonpyssel var det iväg för att jobba. Idag bestod jobbet av att hämta hem en ny liten ponny till stallet. En helt fantastisk liten ponny! Jättesöt med en massa man och svans. Där får barnen något att kämpa med ;)

Jag kom från jobbet kl 14. Lagade mat och slöade en stund framför tvn. Sedan fick jag lite besök... Jag ska få hjälp med att göra min paddock klar! Inom ett par veckor är det förhoppnignsvis klart om allt bara går som det ska ;P

Ikväll har jag mockat i stallet, passat in Meloras nya fina träns och longerat galenpannan (Antonia). Hästarna var väldigt taggade när de gick in idag, och sprang och busade en hel del. Anledningen var att min vita lilla misse Shiva stog vid stalldörren och såg stor och farlig ut. Mmm, hästar är inte alltid så logiska!

I dag fick jag höra en lite nedslående sak... En av de domare jag ridit för på sista tiden har tydligen stått inför andra (inte inför mig...) och uttalat sig om min häst. Enligt henne så har min häst inte gångarter så det räcker till mer än LB-klasser... Då jag satsar på att i alla fall komma upp på Msv C så var det ju självklart jäkligt tråkigt att höra. Att jag sedan nästan alltid får komentaren härlig gång när jag tävlar, att jag för ca 2 veckor sedan red på dryga 63% i LA:3 och att jag har ett diplomsto (gångartssto) spelar tydligen ingen roll.... Enligt den domaren är vi körda och kan lika gärna lägga ner... Men hallå säger jag bara... jag har fått höra flertalet gånger av både tränare (på högre nivå än vad hon är utbildad till) samt av andra domare, samt veterinärer att hon har ett steg som räcker till för de högre klasserna...

Och trots att jag VET att Antonia räcker till för mer än LB så blir jag så löjligt ledsen och börjar tvivla både på mig och på Antonia. För självklart kommer ju då tankarna "Har jag förstört henne? Rider jag så otroligt dåligt att hennes gångarter har försvunnit?!

Jag vet att dressyr är en bedömningssport, och att vissa domare är bättre än andra, men det är svårt att inte ta illa upp ändå.

Jag ska ta och ringa till min tränare och prata lite med henne =) Hon tror ju på oss i alla fall, och sedan jag börjat rida för henne så går det ju bara bättre och bättre! Det är så otroligt roligt att ha en sådan underbar tränare!

Imorgon åker jag till ridhuset och tränar direkt på morgonen. Vid 11 ska jag sedan vara i trollhättan och hälsa på mamma och Kent.

Imorgon blir det skänkelvikning, öppna och mycket galopparbete. Några ryggningar, framdelsvändningar och bakdelsvändningar ska vi allt få till också! =) Men nu är det sängen som gäller! 

Dagen började med att jag var på riktigt dåligt humör, ledsen, nedstämd, grinig och klagig.. NU däremot är jag väldigt tillfreds och glad igen =)

Jag har dessvärre inte hunnit emd att rida Antonian idag, vilket jag verkligen hade velat göra, men hennes vilodagar denna veckan blir två på raken, och det klarar hon =)

Kvällens dressyrlektioner kändes helt kalas, och hästar och elever skötte sig ofantligt bra!

Sista gruppen fick testa på övningen "kringlan", en bra övning som är enkel men väldigt avslöjande =)

Jag har börjat fundera lite smått på att bygga två boxar till här hemma. Det har kommit lite förfrågningar om jag har platser att hyra ut, och visst vore det kul med sällskapet =) Det måste jag ju ändå erkänna.

Imorgon ska jag hämta hem en ny häst till riskolan, jag ska rida Antonia och jag hade tänkt rida en av ridskolehästarna. Under helgen blir det till Trollhättan på lördag, och på söndag är det medlemsmöte samt att jag ska hålla dressyrlektion =) Mycket roligt framöver med andra ord! Självklart kommer det bli ridning hela helgen också, och det kommer nog bli mycket dressyr, för just nu så vill jag bara träna och träna, för hon går så riktigt bra just nu!!

Vi ska öka kraven nu på både samling, form, bärighet, ökningar, förvända galoppen samt samlingen inför enkla byten... Hon fuskar lite min lilla flicka, och det är ju enbart för att jag själv inte riktigt orkar!. Vi behöver även rida ganska mycket skänkelvikning och skolor. Med andra ord ska vi ha väldigt kul!!!

Ja det är då sannerligen mycket som hänt den senaste tiden. Min älskade vackraste Selma har lämnat oss. Hon fick en propp i hjärnan och fick avlivas. Jag saknar min älskade kisse så sanslöst mycket!!!

Melora trampar av sig skor till höger och vänster...

Min paddock verkar aldrig bli färdig, SUCK!

Och så blir jag sur på bakåtsträvare... Man måste ju för fasen satsa lite för att vinna, och inte bara tänka på bekvämlighet och lättja! Suck! Alla är vi olika... det är bara till att konstatera.

Så, det var dagens gnäll (och jag som lovat mig själv att bli mindre gnällig ;)

Så nu till det härliga som hänt senaste tiden!

Antonia går riktigt riktigt bra på både träning och tävling nu! Vår första start för året var i Skövde den 4 mars. Vi red en LB:3 och en LA:3. Vi fick 70.91% i LB:3 och kom tvåa! Och i LA:3 fick vi 63,23% vilket jag blev väldigt nöjd med! Härlig dag!

Träningen går bara bättre och bättre, och inspirationen flödar! Dressyrarbetet är helt underbart nu, och jag kan verkligen börja kräva att hon jobbar mer och mer samlat och sätter under sig väldigt fint i den förvända galoppen. Även de enkla bytena börjar bli riktigt fina! Härligt! Vi siktar på att prestera bra under våren och sommaren i LA, så vi kan starta en Msv C till hösten. Härligt =)

Jag har fått lite mer jobb på ERF nu, vilket är helt fantastiskt. Just nu jobbar jag onsdagar och torsdagar, samt är lite vikarie vissa lördagar och tisdagar. Jag hjälper även till med lite körning av hästar, samt någon gång då och då lite stallskötsel om det behövs. Det är få förundrat att få jobba med något de älskar så mycket!

Dagarna består just nu av häst, häst och häst! Det blir mycket körande med transporten för att kunna träna med Antonia just nu, men snart blir nog paddocken klar, och då blir det ju mindre körande!

Det är snart dags att ta ett race med Melora och longera henne, löshoppa och pyssla. Vi tar det lite pö om pö. så det händer lite i hennes liv, men att hon absolut inte har någon press på sig. Hon är ju bara en liten barnunge än =)

Och på tal om ungar... Igår fick jag träffa fem helt sagolika små kalvar... mitt hjärta blev ju bara en blöt fläck på marken! En av dem var så pass modig att den kom fram till mig och slickade lite på mig. Jisses vad de är söta!!

Nu ska jag somna och sova fem kvart i timmen tills klockan vaknar. Jag är löjligt trött! Men för första kvällen på flera dagar så har jag INTE somnat framför tvn med en eller ett par kissar på mig. Ett steg framåt kanske?

I nästan en veckas tid har jag haft min underbaraste Tessan här hos mig! Ojoj vad det har varit underbart! Vi har ridit, pratat, myst, varit på GBG horse Show, ätit thaimat och "avhårifierat" hästar =).

Det är udnerbart att se Tessans och Cescars magnifika kontakt! Cescar älskar henne så otroligt mycket, och Tessan älskar Cescar. Det är underbart att se, och Mattes hjärta värker av kärlek till dem båda ;)

Det har varit mycket underbart jobb nu senaste tiden! Det gillar jag väldigt mycket! Att hålla ridlektioner och jobba med hästar är verkligen det bästa som finns! Dock gick lördagens lektioner inte riktigt som förväntat. På grund av lite smått oroliga hästar lyckades jag bli ganska illa nockad, så jag åkte på en hjärnskakning.. SUCK! Den femte hjärnskakningen på fem år... Jaja, med en massa värktabletter i mig åkte jag och tessan i alla fall iväg till GBG horse show. Det var helt fantastiskt att vara där! Första gången som det var för oss bägge så var vi smått fasionerade och inte så lite impade över evenemanget! Här kommer lite bilder från lördagen! Självklart var det dressyren som var den stora händelsen, även om jag måste säga att det var riktigt riktigt kul att kolla på 1.55 hoppningen också!

Otroligt vackra hinder och blomsteruppsättningar var det! En fröjd för ögat =)



Vackra hästar och otrolig kapacitet. En sådan språngkurva är val lite vad en annan hoppas få till på de ynka 70 cm jag hoppar ;) Men så är jag ju en stolt dressyrtant också, och vi kan glatt erkänna att vi är lite hariga inför hinder!

 MYCKET publik! Och ändå var det smockafullt på mässan!

Två glada hästnördar på GBG Horse Show! En liten fulbild bland alla vackra pållar kan väl få platsa?

Mmmm, härligt uttryck, och extra glad blir man ju när man ser att ryttarna tänker på huvudsaken och rider med hjälm!!

Väldigt snygg hjälm måste jag säga! Såg en på mässan, och nästa gång jag behöver byta hjälm skall jag ha en sådan i åtanke. Denna hästens strumpor går inte av för hackor! Fuxar med bläs och mycket vitt på benen är otroligt vackra!

Härligt med bra information tillgängligt när man satt och tittade på klassen! Bra skött av GBG HS måste jag säga!!


På mässan blev det lite handlat (förvånande? icke!) Det blev ett nytt vintertäcke med hals till Antonia och en ny sadelgjort. Väldigt billigt var täcket, och sadelgjorden var relativt normalprisad. Jag måste nog säga att jag var förvånad över att det inte var billigare generellt på mässan. Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara lite mer pangpriser... =) Jaja, det blev väl plånboken glad av antar jag ;)

På söndag är det årets första tävling. Jag startar en LB:3 och en LA:3 . Just nu känner jag mig inte så himla pepp, men det kan ju bero på hjärnskakningen. Imorgon blir det ett rejält dressyrpass, och en upprepning på det på torsdag. Fredag skall vi till Töllsjö och träna för Annika Kroon, lördag blir en lugn dag och på söndagen hoppas jag att vi ska ha laddat upp kampviljan =)

Nu är det dock mitt i natten och mer än dags att sova!

Jahapp, nu har jag åkt på en rejäl inflammation i axeln. Först trodde jag att det bara var träningsvärk, men igår var det nästan outhärdligt, och trots massa liniment och vila så blev det bara värre och värre. Så, nu rä det bara till att hoppas att elendet går över kvickt. Det är inte det lättaste att sköta sina älskade pållar när man inte kan lyfta armen högre än till brösthöjd... Det är lustigt, man tänker inte på hur mycket man lyfter varje dag förrän det blir problem att kunna lyfta. Undra egentligen hur många kilo jag lyft idag?

40 liter vatten på morgonen, ca 50 kg hösilage. 5 fulla skottkärror (tog ut en del av en bädd), 20 liter vatten för att fylla på hinkarna inne i stallet. Fyllde på en fodertunna med 30 kg P.C, hämtade 18 balar torv (20 kg st kanske?) fyllde på hö inne i stallet, 10 kg, blandade kraftfoder, runt 4 kg, byggde hoppbana till mina ridlektioner; 13 bommar, 8 stöd. ca 100kg? vilket flyttades två gånger. Utöver detta så har jag självklart flyttat alla bommar och stöd säkert 30 gånger unde rlektionernas gång.

såå, en snabb uträkning av denna dag, en dag som jag ändå tagit det väldigt lugnt, med tanke att bli bra i axeln fort, dvs ingen ridning... Summa sumarum har mina armar kånkat på runt 750 kg... Spännande när man väl tänker på det =)

Nu ska jag trots den sena timmen åta något och kolla på once upon a time. Sedan skall jag lägga mig i sängen, med vällinimentade axlar och lösa ett korsord eller två. SEDAN kan jag nog somna ;)

Måste dock visa en av mina absoluta favoritbilder. Nog för att Antonia kan vara väldigt svårriden, stimmig och allmänt bökig... men hon har då sannerligen ett hjärta av guld! Hon är verkligen barnkär! Här är en bild från i höstas när barnen från kvarteret var i stallet och pysslade.

Nu är det riktigt länge sedan jag gjorde någon uppdatering här. Över två veckor sedan! Tror (och hoppas!) inte att det varit så långt uppehåll någon gång tidigare. Det var faktsikt så pass länge sedan att jag fick börja med att läsa igenom vad jag skrev senast, så jag inte upprepar mig idag ;)

Det har hänt en hel del sedan sist! Dels har vi haft det väldigt väldigt kallt, vilket ställde till det lite med ridning och skötsel av djuren. Nu har det dock slagit om och är ett otroligt vackert väder! Igår var det nästan så man fick lite vårkänslor!

Ridningen har gått lite upp coh ner. När det var mer än 15 minusgrader så fick hon stå, och detta var det i nästan en vecka... tror det blev fem dagar där hon fixk stå. Detta är INTE någon som uppskattas av lilla Antonia, som då får lite hyss för sig, och framför allt bli extremt stel och tråkig att rida.

Det tog ett antal dagar att få henne uppmjukad igen efter denna lilla ofrivilliga vila. Men när hon väl var tilbaka i kropp och knopp var hon sagolikt underbar att rida, precis som vanligt! Lektionen i söndags gick bättre än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig. Oj vad fint hon bjuder! Fin form, bra energi och så otroligt lättpåverkad! Jag kan samla henne väldigt väldigt mkt enbart genom att sitta till och luta mig lite extra bakåt i ett par steg, helt otrolig känsla. Denna fina reaktion påpekade även Annika. Hon sa att det är inte många ekipage (på vår nivå...) som kan viska med så små signaler och få igenom så fina samlingar =) Underbart att höra, och precis en sådan sak man behöver för att inspirationen och motivationen skall flöda! I övrigt tränade vi på skänkelvikning, öppna, bakdelsvändningar, ryggningar, gal. rätt upp och avslutade med att rida lite sluta!

Det jag generellt behöver träna och tänka på är att inte falla fram med överlivet i traven, vilket jag gärna gör. Samt tygellängden (som alltid) och att jag sitter still i skänkelvikningarna och öppnan, jag vill gärna sitta och kränga lite på henne då... Huvudet har nog inte fattat att jag kan börja prata tyst språk med Tonian även i skänkelvikningarna =) Men det kommer nog.

Antonia har kommit på en lite udda grejj... Hela denna underbara hästen är ju aningens speciell, och man kan inte annat än älska henne! Men just nu har hon kommit fram till att det inte är så kul att rida ut. det är MYCKET roligare att vara i ridhuset... Igår blev det dock en kort tur ut i skogen vid kl 20 på kvällen. Och det gick ganska så bra trots allt. Anledningen till den sena timmen var att jag inte må¨dde bra under dagen, men när kvällen väl kom kunde jag inte låta bli att ge mig ut en liten stund! Det kryper i kroppen när man inte får rida!

Ytterligare en söt sak som Antonia har börjat med igen är att hon när hon kommer ut till foderhäcken i hagen ställer sig och stegrar, stegrar, stegrar och stegrar. Och sedan gör hon ett par caprioller och bockar lite på stället. Och när hon är klar med det, DÅ kan hon ställa sig och äta. =) Hon är väldigt underhållande att se på när hon gör sina små hyss =) Och jag är evigt tacksam att jag inte behöver sitta på i dessa stunder ;)

Dock så gick hon kull när hon höll på och stegra idag, det var antagligen lite isigt där hon stog, så hon la sig raklång. Hon travade och bockade lite efter, så hon blev nog lite upprörd, men jag kunde inte se att hon skadat sig på något sätt. Dessa hästar! =)

Melora var inne på Ale i förrgår, och det blev ett glädjande besked. Hon är så gott som återställd nu, och snart kan en "vanlig" hovslagare ta över skötseln av hennes hovar! Känns otroligt bra! (och även bra för plånboken...)

Min transport har verkligen gått varm den senaste tiden... Den sista veckan har den rullar fram och tillbaka till ridhuset 5 gånger, till Töllsjö 1 gång och till Ale en gång... Det är ju tur att jag gillar att köra bil =)

Nu skall jag springa ut i den vackra vädret och mocka boxar. Sedan ska hästarna tas in och bli vaccinerade. Alltid skönt när det är över för året!

Efter lektionen blev det en dags uteritt samt böjprov för att säkerställa att det inte var något galet med Tonian ben. För säkerhets skulle fick hon stå ytterligare några dagar utöver sina två vanliga vilodagar. Så igår var det dags att motionera henne igen efter fyra dagars paus... Och i och med att jag känner min lill apuma så tänkte jag inte ens tanken att sitta upp på henne efter vilan... Så vi åkte till ridhuset och där så löshoppade jag henne. Lätta korta bommar i kombination med boots och benskydd gjorde att matte kunde slappna av ;P . Efter framskrittning så satte jag henne itrav (fritt) och hon travade några varv, sedan svbängde hon in och satsade på ett av hindren som stog helt fritt i ridhuset =) Älskade skruttan ville hoppa ;) . Så det hondret travhoppade hon ett gäng gånger på eget bevåg medan jag stog och skrattade åt henne. När jag sedan satte henne i galopp så brallade och busade hon som en galning. Underbara hästen min! Jag filmade lite medan hon sprang och busade, men han inte få igång kameran när hon busade som mest.

Hon fick hoppa studs vilket hon gjorde mycket bra. Hon hoppar hur hon än kommer, och är totalt orädd, och älskar det verkligen! Skulle vår dressyrkarriär grumlas så kan hon nog alltid bli en suverän hopphäst ;)

Idag velar jag mellan uteritt i det otroligt fina vädret, eller åka till ridhuset och träna. Bägge känns väldigt intressanta =)

Jag har nu bestämt mig för att börja köra med småbalar hö inne, och fri tillgång på hösilage ute. Om jag kör med småbalar så behöver jag inte kånka hösilaget fram och tillbaka så mycket, och skötseln blir väldigt väldigt mycket enklare. Just nu är största funderingen dock på vad jag skall ha för typ av foderhäck. Jag har fått tips på stora cementringar (rör), ibc-tankar och träkonstruktioner. Trä kan vi utesluta direkt, för både Cescar och Melora är för bra sabortörer för det. ibc-tankarna tror jag blir väl små, och cementringar kan vara knepigt att transportera hit, även om de i sig inte kostar någon om man har tur.

När jag avr ute och red i tisdags så såg jag dock något lovande på skroten här bredvid. Det är en föredetta tank som är avdelad. Den är rejäl coh stadig och har hål  i botten vilket skulle göra att vattnet rinner ut vid regn/slask. Dock är jag väl lite orolig öve rkanten. Den är ju inte diretk vass, men den är ju smal och lite knagglig. Jag tog lite bilder på den, och ska upp och mäta den samt fråga om pris. Det vore ju fantastisk om man faktiskt kunde lägga ner en bal i den redan från början =)

Här kommer lite bilder på åbäket i alla fall. Den är inte vacker, men den går ju självklart att måla lite, och det är ju inte för skönhetens skull jag väldjer att ha en foderhäck =)

Alla hästmänniskor jag har mött har något gemensamt. Uttrycket "Nä, nu börjar jag med sköldpaddor istället" har ett par gånger om året florerat. Djurslaget i sig har varierat från sköldpaddor, kaniner och vandrande pinnar. Kontentan av det hela är dock densamma. Och anlednigen kan bland annat vara följande.




I morse när jag hade försovit mig (inte vaknat av två klockor..) och skyndade mig ut till stallet så möttes jag av denna syn samt en stor mule rakt i ansiktet. En jätteglad och nöjd Melora stog i stallgången. Hon hade rivit ner allt som fanns i stallet, SAMT lyckats få upp dörren till garderoben och därifrån slitit ut ytterligare saker såsom jacka, vantar, linda, sprayflaska, och Antonias dyra dyra dyra SeloE. Halva burken hade hon slabbat ut. En del på golvet, och en del ingrott i det hon dragit ner på golvet.


Utöver allt detta hyss hade hon även lyckats böjja täckeshängaren, förstöra grepen och tugga upp halva kvasten. Monster.


SeloE utsmetad på ett fleecetäcke.

Det blev till att städa upp, soppa bort det värsta och sedan släppa ut monstren. Mockningen därefter gick sådär. Jag har nu blandat upp torven med spån för torven har fryst i stallet. Det innebär att det är knölar och hårda bollar av torv lite överallt. Det är alltså inte bajs, men när man går på stöet i boxen känns det som att man har slarvat när man mockat. För mig som är väldigt noga med hygienen i boxen är detta lite jobbigt =) Jag vill att det skall vara helt rent i boxarna, inte några bajsbollar kvar (eller smutsiga torv/spånbollar). Men tinar det nu till lite, och toven och spånet blandas upp så kommer det ju bli bättre. Och under tiden åker det ut en hel del ren torv som har "bollat" sig.

som tur är så har jag ju ett troget sällskap i stallet när jag mockar. Särskilt om det är kallt, så gillar herrn att kura ihop sig i boxens hört.



 I morse så såg jag Strumpan hoppa ut genpom fönbstret när jag kom ut. hon hade legat och sovit inne hos hästarna, men när hon hörde sin matte ville hon så klart in och få lite mat och värme. Så nu ligger hon vid elementet och myser.

Ja nu är jag lycklig kan jag lova! I förrgår var jag ju iväg med Tonian och tränade. Lektionen gick helt fantastiskt bra trots 11 minusgrader (Brr!). Vi red enkla galoppombyte som blev riktigt riktigt bra! Skänkelvikningen var helt klart bättre än sist, och formen generellt var riktigt fin! OCH, vi red öppna. Den var inte perfekt, men det är ju precis i början av träningen så jag är MER än lycklig! Annika har en liten galen tanke om att vi ska satsa mkt på skolorna nu så vi kan debutera Msv i höst =) Det vore ju underbart, men kanske inte helt genomförbart. OM vi skulle kunna göra det, skulle jag ha uppnått ett av mina stora mål! Man ska ju alltid ha både orealistiska och realistiska mål i sin träning. Jag brukar lägga upp mina mål på följande sätt:

Drömmål - prix St George någon gång i livet

Realistiskt drömmål - Msv C/B

Delmål - Bra resultat i LA under 2012

Önskemål - Två tävlingshästar på Msv (LA- Msv)

Vi får se hur det går med mina mål, jag har ju en del år kvar som ryttare så förhoppningsvis kan jag fixa några av målen =)


Lektionen slutade dessvärre med att Antonia steg lite snett. Hon linkade lite lite i traven efter att skrittats en stund, så då avslutade vi. Tonian var riktigt trött i slutet, så det kan ha varti en blandning av trött häst och snedsteg.

Igår böjde jag benen på henne och sprang här hemma, och det fanns inte minsta reaktion. Så då tog jag en skritttur ut i skogen med henne. Mitt under rundan tog vi ca 15 meter trav och inte heller då visade hon något. Skönt =) Hon var väldigt väldigt pigg att rida, skritade på väldigt bra och tog ett par travsteg då och då bara för att visa att hon hade en växel till, om nu matte hade råkat glömma bort det. Söta lilla pyret!

Idag ska jag åka och köpa mer strö till hästarna. Nu när det är så väldigt kallt ute så fryser torven i boxarna så jag får blanda upp med spån. Vattnet har även fryst i stallet, så nu är det pumphuset som gäller. Sadelkammaren är dock varm och skön fortfarande!

Jaa, igår var Antonia en riktig galenpanna! Barnen från kvarteret kom och skulle rida lite på henne. Vi brukar göra så att jag går en runda med dem och så turas de om att rida. Ex är de tre får de ju rida en tredjedel av turen på ett ungefär. Det är alltid väldigt uppskattat av dem att få rida lite, och så fort det blir vår och paddocken är ridbar så kan de ju få rida lite där, kanske till och med helt själva på tant Antonia. För saken är ju den att hon brukar vara jättejätteduktig med de små. Lugn och går mest och lunkar. Men igår var hon helt galenpanna... Första 300 metrarna var hon sitt vanliga lugna jag, men sedan fick hon syn på något och började trampa, blåsa, studsa lite, lägga i backen och tramsa sig. Så... efter ytterligare 100 meter när jag insåg att hon inte skulle skärpa till sig fick ryttarinnan hoppa av och vi fick allihopa gå tillbaka. Jag fick kämpa med ett odjur som taktade, trippade, studsade, gick i jättehög form (mmm) och gick en någorlunda öppna hela vägen tillbaka, dvs knappa 2 km.

Idag ska vi till Töllsjö, och frågan är om att skrittarbete med böjning i kroppen igår har gjort henne stel eller mjuk =) Det återstår att se!

I lördags skoddes Antonia och Cescar och Flopp verkades. Helt underbart skönt att få på Antonia nya sulor!! De är tjockare än de jag haft innan, och så valde jag skor med fyra broddhål. Det ska bli spännande att se hur hon går på bana med denna kombinationen. Kanske kan fröken Prinsessan på ärten slappna av och börja arbeta nu? =)

För en tid sedan så införskaffade jag mig en mp3 med "Mental träning för ryttaren", det är nu säkert två år sedan, och jag höll väl igång max ett halvår innan jag la ner det hela. Nu har jag dock funderat på att ta upp det igen. Bland det sisat jag gjorde var att göra ett Collage. Det skulle vara ett Collage som visar en plats (fantasi eller verklighet) där man kan känna lugn, styrka, inspiration och harmoni. Jag bad vid det tillfället min bästis om hjälp med utformningen, och av en slump så hittade jag detta collage igen för en liten tid sedan. (Därav tanken på att ta upp det hela igen...) Och visst blir man inspirerad! Bilderna är tagna från Google, och jag har inte med någon fotograf, hoppas inte någon blir sur om det skulle råka vara er häst ;P



Nu är det dock dags för lite annat!

Igår var jag med Antonia på ridskolan för tredje dagen på raken. Vädret har gjort att det är stört omöjligt att rida ut för oss. Hennes skor är så slitna så jag får inte i några broddar, och det har varit isgata här hemma. Hur som så blev det longering igår, och jädrans i mig vad hon busade och brallade! Hon är för söt när hon släpper lös ordentligt! Benen far åt alla håll, hon sparkar framåt med frambenen och upp med bakbenen. Bra för ryggen är det ju också, den stretchas rejält! =)

Idag blev det dock en uteritt för det har tinat upp under natten. Så det blev en ny tur, ut mot bron för att sedan ta grusvägen förbi Östtorp och sedan asfalten hem. Väldigt mysig väg, och något längre än vad jag faktiskt trodde, så det var ett plus. Nu tog den ändå bara 45 minuter, men den är helt klart värd att rida! Jag ska snoka lite på hitta.se och se om man kan hitta någon skogsväg hem så man slipper asfalten. Visserligen störs jag inte av lita asfalt då och då. De flesta rundorna här omkring är grus, så det är bra att variera underlaget lite ibland!

Nu står det dock helt klart att Antonia är lite ömfotad, inget annat. Känns skönt, coh då vet jag ju att det kommer ordna sig när hon får på sig sina riktiga sulor igen. Min lilla prinsessan på ärten! =)

Häromdagen så var barnen från byn här och borstade på hästarna. Det var tänkt att jag skulle ta in Antonia, men Melora kom fram istället, och då blev det hon som fick sig en borstomgång av barnen. Min lilla flicka stog jättesnällt när barnen for runt om henne och borstade pratade och försökte (bra av dem) att lyfta hennes hovar och kratsa dem. Det är verkligen underbart att ha fått en sådan häst med ett så underbart temperament. Jag vet att jag tjatar om det hela tiden, men oj vad jag är glad för henne, mitt lilla gryn!

Idag börjar äntligen kören igen, så jag och Josefin ska ta oss lite mat innan körövningen! Det har blivit lite av tradition att träffas innan och äta lite. Härligt! =)

OCH, jag och min underbaraste Tessan ska på något spännande i februari, jag har aldrig varit där, och inte heller på något liknande, men nu ska det allt ske!! GÖTEBORGS HORSE SHOW!!! Får då sannerligen tanka på bankkortet inför mässbesöket där =) Det blir lördagen så vi ska se en internationell hoppning 1.55 samt KüREN!! Oh vad det ska bli underbart!!


 Jag hoppas då sannerligen att jag får se Tinne! Hon är en stor idol för mig, rider så underbart mjukt och fint.

Jaha, just som jag hade skrivit klart och skulle lägga in lite bilder så stängs internet ner... Jaja, jag får försöka komma ihåg vad jag skrev.

Antonia är fräsch igen, så det var nog antingen en stukning, eller vrickning, alternativt en protest mot bootsen... jag har en känsla av att hon (alla som träffat henne vet ju hur fånig hon kan vara) tycker där är obehagligt att få sand innanför bootsen....

Så, idag har vi varit ute och ridit i halv orkan... jisses vad det blåste! Och Antonia är lite smått galen just nu. Jag skulle vilja att hon var mer framåt, men hon blir bara uppåt och stel. Och så hoppar hon för allt och ingenting... Och nu är det andra ridturen på raken som hon bockar med mig... Första gången började hon bocka stillastående och idag när vi skulle sakta av från trav.

Mysko pålle jag har minsan! =) Imorgon eller på söndag blir det till att åka till ridhuset och rida lite dressyr. Förhoppningsvis kan jag få henne mer framåt och mer harmonisk då. Hon är generellt lättare att rida när man är på banan, och ännu lättare (oftast) när man är i ridhuset. Om jag ska åka och träna imorgon blir det dock på kvällen, för på fm är det lektioner, och vi vill INTE vara i lilla ridhuset) och på dagen-em ska jag hjälpa Linda att flytta en häst. Såå, med detta i beaktande så är det lättare att åka och dressyra på söndag =)

Melora har varit inne på Ale idag och fått på nya dojjor, allt såg väldigt fint ut, så de var mkt nöjda med hennes framsteg! Hon är verkligen helt udnerbar den lilla pållan! På morgonen gick hon raka vägen in i transporten, hon skötte sig riktigt bra under hela besöker och gick sedan snällt in i transporten igen! Älskade lilla gryn! Hobvslagaren sa en så underbart gullig sak när vi var där "Det är verkligen en anmärkningsvärd pålle det här. Så otrolligt snäll och människokär. Det är inte ofta hästar vänjer sig vid och accepterar skoning så här fort" Det värmde i mattes hjärta vill jag lova! =)

Häromdagen satt jag och rensade min hotmail. Jag hittade då en massa bilder som jag fått skickade till mig. Det är bilder från både relativ nutid och från 10 år sedan. Här kommer lite smakprov på det hela!


Underbart snälla Cescar med hunden Chaplin på sin rygg. Bilden är ca 10 år gammal, och vi stog då hos Bosse och Elvy i Persmåla.


Här är fina Cescar i Harby, ca 4 år sedan.


En sagolikt fin bild på Fabiola (Flopp) tagen av Lovisa Lindqqvist I Brändebo, ca 2 år sedan.


Kärlek, Cescar och jag i Persmåla, ca 10 år sedan


Tessan och en nyklippt Cescar i Harby hemma hos Tessans föräldrar, ca 3 år sedan.


Cescar och Antonia i Harby. Ca 4 år sedan

Nu ska jag hoppa in i duschen och förbereda mig för att ut och äta med Josefin!

Idag på morgonen (snarare förmiddagen...) åkte jag och Antonia till ridhuset för att träna lite. Och äntligen skulle jag få testa min nya övning tänkte jag. Men icke sa nicke. När vi hade skrittat fram och började trava i låg rund form var hon väldigt motvillig, stel och inte framåt. Och efter ett par varv började hon halta. Inte mycket, först mest som att hon varlite ömfotad eller stel, och efter en liten stund blev det lite mer distinkt. Så, det var bara till att sitta av, kolla hovarna (som var ok) och sedan åka hem igen. SUCK!

Hon har ju betett sig exakt så här en gång tidigare, när jag var och tränade hos Annika Kroon. Den gången tror vi att hon steg snett under lektionen vilket renderade en hälta. MEN, jag vet att man lätt blir nojjig som rytter/hästägare/matte, men den gången hade jag boots på henne runt om, och det hade jag även denna gången. Ute i skogen har jag ju haft boot runt om många gånger, men där är det ju inte sand på samma sätt. Så, min fundering är om hon helt enkelt inte gillar att ha bootsen, och att hon upplever dem som hindrande/skavande om det kommer in grus i dem. Det finns ju två anledningar till att jag vill ha boots på henne. Dels för att hon ibland stryker sig själv med hovarna och jag vill undvika att hon trampar på sig själv och skadar sig, samt för att underlätta för mig. Åker jag och tränar med henne och sätter på benskydd och boots, så slipper jag ta på transportskydden...

Hon får vila någon dag nu, och så får jag ta en tur ut i skogen och se hur hon känns. Och vi får väl sluta rida med boots, och ta risken att hon trampar sig istället.

I övrigt så måste jag säga att Melora är en helt fantastisk häst. Igår var jag en aningen ledsen på kvällen, och gick och ställde mig hos Melora. Hon stog still, och bara "va". nosade på mig och undrade vad det var med mig. Sådan tröst som hon utstrålade har jag nog aldrig varit med om. Möjligen Cescar när han var yngre (och jag var yngre).

Personligen så längtar jag efter en massa saker nu. Jag längtar efter våren, jag längtar efter värme utomhus. jag längtar efter att leran vid ingången till hagen skall försvinna. jag längtar tills min paddock försvinner, jag längtar efter lite mer ro i själen och jag väntar på svar på ett ärende. Man brukar ju säga att "den som längtar efter något gott längtar aldrig för länge". Och om det vill jag bara säga, så fanken heller! Att längta är det värsta som finns!!

Igår blev det en morgonritt på Antonia medan de andra hästarna stog kvar inne i stallet. Antonia river nästan stallet om hon ska stå kvar inne när de andra går ut, så då var det bättre att de fick stå kvar inne lite längre. Turen var helt fantastisk! Vackert väder och några minusgrader. Det var lite hårt i backen vilken inte Tonian gillar, men efter ett tag började hon slappna av och jobbade väldigt fint!

Hon gjorde riktigt fin öppna på hemvägen, med bra energi, och ett par riktigt fina ryggningar. Hon drar år vänster i ryggningarna, men hon svarade otroligt bra, gick i bibehållen form och med mjukt stöd, så jag är väldigt nöjd =)

Hon fick äntligen av sig sin vinterpäls i torsdags kväll, efetr en tur till ridhuset, och ridning i lilla ridhuset (tält) med kraftiga vindbyar... Antonia var INTE särksilt glad för det, och ridningen blev mer miljöträning då hon var så spänd att riktigt dressyrjobb kunde uteslutas. Vidare hem blev det som sagt va klippning, och sedan fick hon på sitt nya täcke som satt som en smäck. Det är hel hals på detta täcke i och med att lillan fryser om sin hals =)

Och mycket riktigt, på morgonen igår när jag skulle göra henne i ordning henne stog hon och darrade som en galning efter att jag borstat henne, trots täcke över rumpan =) Halsen var ju bar då ;) Hon är för söt!

Idag satsar jag på en ny tur till ridhuset. Denna gång skall jag dock kolla upp att det är ledigt i stora ridhuset! Jag har ju ett par spännande övningar jag vill testa! Jag får återkomma med hur övningarna fungerar senare!

Om man gör en sammanfattning av 2011 så har det generellt varit ganska bra. På den personliga fronten så började året som en otroligt jobbig tid, fast samtidigt med en liten förhoppning om ljusning. Jag visste att jag skulle få flytta till min egna gård, och skulle få den så välbehövliga nystarten. Å andra sidan var sorgen efter min underbara bror fortfarande överväldigande.

Hästmässigt så red jag inte de första två månaderna av året. Sorgen gjorde att jag hade svårt att ta mig för någonting, och av någon anledning så kände jag till och med en svag avsky för att vara ute i stallet. Jag vet inte om det har med lilla Melora att göra, hästen som finns till tack vare min bror. Jag lyckades övertala Daniel om att vi skulle ta ett föl tillsammans och sedan sälja det som 3åring med förtjänst. (ok, han fattade ju att det var en risk, och att jag förskönade det lite. Dock så visste han hur mycket jag önskade mig en liten fölunge. Med stort hjärta sa han "självklart". Sådan var han min bror, så otroligt osjälvisk och genomsnäll). Dock gjorde väl hela denna fantastiska händelse att det kändes jobbigt att gå ut i stallet, för allt påminde mig just då om honom.



Efter flytten till Bäreberg så kom ridningen igång. Detta mycket tack vare att jag fick min nystart, och att jag fick något annat att fokusera på. Vidare så kom jag snabbt i kontakt med folket på ERF, och var en flitig gäst i deras ridhus. Jag hittade även en helt underbar tränare som jag började träna för. Vi startade relativt snart vår första lilla träningstävling. Och Antonia skötte sig väldigt fint. En fin procent på 67% i LB:1 var vi mer än nöjda med!

 En tredjeplacering i Färgelanda.

 En fil andraplats på en av årets alla tävlingar. Just denna bild är från årets sista likala dressyrtävling. En procent på 69,33 och en andraplats.

Detta sporrade ju självklart vidare så snart bar det av på en lokal dressyrtävling i Grästorp. Där kom vi på en 6e plats (efter lite felräkningar) på dryga 64%. Detta blev starten till vår tävlingssäsong som sträckte sig från april till november. Det vbar upp- och nedgångar, många fina procent och placeringar, och ett par rejäla magplask. Under hösten befäste vi LB-klasserna och avsluta säsongen med att starta en LA:1 på klubbnivå med 67,11%. Efter denna insatts blev det en välförtjänt viloperiod för Tonian, för att nu sättas igång för att börja befästa LA-rörelserna mer.

Det har totalt blivit 8 placeringar och 3 clear rounder


Här är 6 av dem, ytterligare en andraplats och en vit rosett (7 plats) tillkom efter sista tävlingshelgen.


Meloras år har varit desto mer kämpigt. Under våren stog hon på "tillväxt" och mådde väldigt bra. På sin årsdag var hon ca 157cm i mankhöjd vilket efter uppskattningstabeller ger en total mankhöjd i vuxen ålder på ca 174 cm. Perfekt tänkte jag!

Då mitt bete på min nya gård var knapert bestämde jag migf för att skicka iväg henne på bete, ett beslut jag kommer ångra för alltid. Först var hon ett par veckor hos en kompis, där hon hade det mer än bra! En helt perfekt tid med bra omsorg och treligt sällskap. Vidare därifrån åkte hon till unghästbetet. Under de korta 3,5 veckorna hon stog där så han hon magra något kopiöst, samt bli halt. Första gången jag hälsade på henne, efter ca 1 vecka var allt bra, men när jag sedan kom andra gången så stog jag och grät i ahgen. Hon var halt, sårig vid hoven och mager. Jag tog hem henne så fort jag kunde, men skadan var redan skedd. I och emd att hon magrat så hade hennes imunförsvbar försämrats, och såret vid hoven hade blivit infekterat. Detta hade sedan letat sig in i hovväggen och lett till White lines disease och kraftiga hålväggar orsakade av bakterier. Jag tog ut veterinär och hovslagare samma vecka hon kom hem till mig, började genast att fodra upp henne och lät henne stå i virkonbad varje dag. Tyvärr var det för långt gånget och jag fick ta henne till Ale djursjukhus drä hon opererades först ståendes, och sedan fick de söva henne och operera henne. Hon stog där i 10 dagar med gips på 3 ben. Därefter fick hon komma hem och vara hemma med gips i ytterliggare 14 dagar. Efter detta var det återbesök var 4e vecka, samt boxvila första månaderna och sedan sjukhage. Först i december fick hon komma ut till de andra hästarna. Och vilken lycka det var!! I slutet av sin konvalecensperiod var hon så pass svårhanterlig att jag var rädd att jag skulle få ta bort henne, men så fort hon fick komma ut till de andra hästarna och börja leva som en häst igen, så blevb hon snäll som en hundvalp. VArje dag skall hennes hovar spolas, och jag måste för alltid ha lite extra koll på hennes ben och hovar. men hon lever, och hon blir bättre och bättre hela tiden! Nu är hon 166 i mankhöjd ovh har ca 10 cm längre banben än Antonia, mätt upp till knäet. =)



Cescar har fått blivit pensionär, och även om han då och då går en runda i skogen med barnan i kvarteret, eller om någon kompis kommer på besök och vill ut på en lugn liten tur, så lever han och Fabiola ett pensionärsliv nu. Cescar är otroligt glad över att Melora är frisk igen, och de busar och leker väldigt mycket i hagen tillsammans. Underbart är det att se!



På min vackra gård har det hänt otroligt mycket detta året! Huset har blivit skrapat och målat, stallet som saknade inredning när jag köpte gården har fått vackra boxar från Jaba, gödselplatta och dörr från stallet direkt ut till den, grusad gårdsplan, foderkammare, inredd sadelkammare och en SPOLSPILTA! Den stora hagen är omgärdad av ett vackert trästaket och en paddock håller på att färdigställas. Det finns även vatten in till stallet, foderkammaren och självklart spolsåiltan. Det finns ytterlapor som är riktade så det är ljust även kvällstid runt stallet, värme (och el...) i sadelkammaren, varmvatten i foderkammare och spolspilta samt (dessvärre) sjukhage. Allt deta känns självklart helt magiskt. Och jag har enbart Mamma och Kent att tacka. utan dem hade inget av detta varit möjligt! Älskar dem!






Underhösten fick jag även jobb som instruktör på ERF, vilket rä otroligt roligt! Jag stortrivs med jobbet och det är underbart att få se utvecklingen som ryttarna genomgår från gång till gång!

Jag har under året fått många nya kompisar och vänner, inte minst Linda, Josefine och mina fantastiska grannar Edel och Roland!

Så sammanfattningsvis kan man konstatera att trots motgångar så har det varit ett väldigt bra år, allt som allt. Detta året, 2012 hoppas jag skall bli ännu bättre!

Ja, så kan jag sammanfatta det nya året. Det var sanslöst mkt smällare, precis runt stallet. jag hade stängda luckor, radion på skyhögt och ljuset tänt. Jag gav dem hö och kraftfoder vid tolvsnåret så de skulle få något annat att tänka på. Cescar fick lugnande så han skulle klara sig, så han var "bara" jättestressad. Melora stog en hel del på bakvbenen i boxen, så hon var rejält oroad. Till nästa år kommer jag nog dessvärre få ge dem alla lugnande! Antonia for runt lite i boxen, men var relativt lugn, och Fabiola satte ideligen i halsen, och stog och skakade. Jag önskar att alla som skjuter upp massa (pengar) smällare och raketer kunde få se hur djuren har det under denna tiden. Är det verkligen värt det?!? Till och med kissarna var oroliga, och det har de aldrig varit innan.

Jaja, pållisarna överlevde, men jag tror jag nöjer mig med lite longering idag. Vill inte riskera att det bli fel under ridningen bara för att hon är lite stressad efter inatt.

Nyårsfesten igår var helt underbart kul. Även fast jag lyckades bli full kastrull och numera sitter med baksmälla... Jaja, men det är väl så man ska fira in det nya året? =) Det hör ju lite till på något sätt!

Jag har även suttit lite med tävlingsplaneringen nu inför kommande år. Det ser ut som att det kommer finnas ganska många tävlingar för oss att åka ut på. Lättare nu när vi satsar på regional nivå, då har vi ett större utbud!

Nu, däremot, ska jag gå och sova lite =)

I förrgår red jag ut en runda på Tonian. Det var första ridsturen sedan vilan startade för 3,5 veckor sedan (!) Mot all förvåning så skötte hon sig utmärkt. Nog för att hon taktade, småhoppade och var allmänt yster, men jisses vad hon gick! Bjöd i en otroligt fräsch form, eftergiven med väl välvd rygg och nacke. Svarade kvickt för hjälperna och flög fram! Älskade häst =) Hon brukar svara väldigt bra på viloperioder, men detta är nog rekord!

Igår var vi uppe på ERF en stund och red i ridhuset. Hon bjöd lika fantastisk igår! Pigg och vaken, lyssnade väl och gick i en utmärkt form. Bjuder till en högre form av sig själv, vilket gör det lättare att kunna variera mellan låg-mellan-hög form. Fantastisk känsla! Skänkelvikningen var lite tung, och det märktes att hon inte jobbat på ett tag för hon blev lite flåsig efter bara 15 min. Vi red allt som allt inte mer än 20 min aktivt, samt 15 min framskrittning först, och 10 min efter. Underbara underbara Tonian!

När man får den härliga känslan i ridningen så vill man bara rida mer och mer och mer! Men det gäller att hejjda sig så man inte kör slut på dem bara för att de (läs för en gång skull...) bjuder så fint! Nu blev passet lagom långt, och jag kan knappt vänta till nästa träningspass!

Idag är det vilodag för henne, och imorgon hade jag tänkt mig en liten uteritt.

Jag har fått en läkartid mitt på dagen så förhoppningsvis kan jag få någon medicin mot värken och tröttheten. Jag hoppas verkligen på det, för så här ont har jag inte haft någon gång vad jag kan komma ihåg! Dessvärre ligger ju läkartiden lite dumt, så det blir lite knivigt att hinna rida ut innan, och efteråt så finns risken att det hinner skymma. Men jag får helt enkelt ta och dra fram pannlampan i så fall!

Jag fick hem det nya täcket till henne, samt två reaschabrak (otroligt snygga, och till ett extremt bra pris!) samt ett par nya benlindor (självklart vita...) Jag ska ta och klippa henne nu snart och då åker det nya täcker med helhals på! Ska bli skönt! =) både för mig (mindre lerkakor) och för Antonia (som kan bli lite frusen om halsen). Med andra ord- täcket slår två flugor på smällen ;P

Nu har Antonias ledighet tagit slut, och det är dags att börja arbeta igen! Igåpr longerade jag henne (i blåsten!) och trots att hon i början var totalt koncentrerad på att busa, så började hon efter ett tag koncentrera sig på mig igen. Alla ryttare/ekipage har ju sina rutiner, och när jag longerar Antonia i grimma så innebär det fritt arbete, dvs hon får bocka bralla och busa så mycket hon vill. Åker tränset på, och gjorden, DÅ, då är det arbete! =)

Jag har haft en helt fantastisk jul! Tack vare en underbar kompis så kunde jag åka ner till Kalmar och fira julen med mina underbara släktingar! Linda skötte om hästarna här uppe, och katterna sköttes av både Linda och mina grannar. Så med andra ord hade djuren det så bra det bara går att ha, och jag fick ju faktiskt en dag ledigt! På julafton var det utsläpp, mockning och foder som vanligt, medan middagsfodring, insläpp och kvällsfodring sköttes av Linda. På söndagen kom jag inte hem förrän ganska sent på kvällen, så på söndagen var min hästkontakt endast bestående av lite gos när jag kom hem! Kan knappt minnas när jag INTE mockade en dag! I och med att Melora stog inne från halva sommaren och Antonia stog inne långt in på sommaren så var det inte många dagar där som var stallfria. Men med denna enda dagen så har man fått den "vila" man behöver, och oj vad jag längtar efter att rida nu och komma igång med träningen!

Dock får vi ta det lite lugnt veckan ut för Tonian stog ju ganska länge. Så, veckan kommer nog se ut ungefär som följande;

måndag - longering
tisdag - uteritt ca 40 min
onsdag - lätt pass på banan
torsdag - vila
fredag - skogen
lördag - lätt dressyr i ridhuset
söndag - longering

Efter det blir det lite rejälare och tuffare arbete för lilla damen! Jag har hittat så otroligt många roliga övningar som jag vill testa! Och så längtar jag väldeliga tills nästa träning med Annika!

Uscha vad det är jobbigt väder. Vad har vintern tagit vägen?!? Just nu ligger det faktiskt lite snö på marken, men det är väldigt lite, och det är bara några få ynka minusgrader. Leran är fortfarande kladdig, och marken i hagarna blir fortfarande helt söndertramapde. Suck! När ska det egentligen bli kallt så hagen kan få stelna och vila? Och pållarna slipper leran... Kollade precis på klart.se och såg då att det skall vara plusgrader fram till den 29 december. 25-27 december skulle det vara regn och upp till 10 (!!!) plusgrader. Uscha säger jag bara!!

Ne, antingen får det vara varmare och torka upp, eller får det bli kallare så att marken och leran stelnar/fryser/hårdnar. Detta mellan-slaffs-blaskelendet vill ja inte ha!

Och för att fortsätta gnälla lite till så inser jag att jag inte kommer hinna rida antonia något veckan som kommer. På sin höjd hinner jag rida en dag och longera en annan dag... Så med andra ord så får hon stå även denna veckan. Det är väl egentligen ingen megakatastrof, vi får bara ta en lite längre igångsättning, och ta att muskulaturen tacklar av något.

Matte har ont i kroppen så det heter duga just nu, så att kl 9 på kvällarna, när jag kommer hem från jobbet försöka hinna rida/longera hela veckan kan uteslutas. =) Hoppas jag snart får någon bättre medicin, så det kan göra så ont i kroppen! Men min underbara mamma har luskat fram en ny läkare till mig som skall vara bra på min lilla "åkomma" ;)

Nu ska jag lägga mig framför tvn och vila min kropp innan det är dags för stalltjänst igen!

Nu har jag satt igång Antonia efter vilan igen. Igår och idag har det blivit longering, och jisses vad galen hon har varit... Fullt ös medvetslös är vad som gällt. Efter att hon sprungit av sig i 10 min (låg ner i volten i stort sätt, och benen var som små trumpinnar) kunde vi ta lite mer lämpligt tempo och börja diskutera livet igen =)

Hon blir avsköljd i spolspiltan inför varje pass för att jag ska kunna sätta på benskydd på henne, och där inne måste hon ju stimma och visa hur OTÄCKT det är! Haha, den lilla råttan, hon är totalt orädd, men tycker det är jobbigt att gå ifrån Flopp, Melora och Cescar. Jaja, hon vänjer sig väl så småningom! När jag går för att hämta något gnäggar hon hjärtskärande och skuttar runt där inne, och när jag kommer tillbaka brummar hon som ett helt lokomotiv. Vad söta de kan vara dessa hästar! =)