Halt
Idag på morgonen (snarare förmiddagen...) åkte jag och Antonia till ridhuset för att träna lite. Och äntligen skulle jag få testa min nya övning tänkte jag. Men icke sa nicke. När vi hade skrittat fram och började trava i låg rund form var hon väldigt motvillig, stel och inte framåt. Och efter ett par varv började hon halta. Inte mycket, först mest som att hon varlite ömfotad eller stel, och efter en liten stund blev det lite mer distinkt. Så, det var bara till att sitta av, kolla hovarna (som var ok) och sedan åka hem igen. SUCK!
Hon har ju betett sig exakt så här en gång tidigare, när jag var och tränade hos Annika Kroon. Den gången tror vi att hon steg snett under lektionen vilket renderade en hälta. MEN, jag vet att man lätt blir nojjig som rytter/hästägare/matte, men den gången hade jag boots på henne runt om, och det hade jag även denna gången. Ute i skogen har jag ju haft boot runt om många gånger, men där är det ju inte sand på samma sätt. Så, min fundering är om hon helt enkelt inte gillar att ha bootsen, och att hon upplever dem som hindrande/skavande om det kommer in grus i dem. Det finns ju två anledningar till att jag vill ha boots på henne. Dels för att hon ibland stryker sig själv med hovarna och jag vill undvika att hon trampar på sig själv och skadar sig, samt för att underlätta för mig. Åker jag och tränar med henne och sätter på benskydd och boots, så slipper jag ta på transportskydden...
Hon får vila någon dag nu, och så får jag ta en tur ut i skogen och se hur hon känns. Och vi får väl sluta rida med boots, och ta risken att hon trampar sig istället.
I övrigt så måste jag säga att Melora är en helt fantastisk häst. Igår var jag en aningen ledsen på kvällen, och gick och ställde mig hos Melora. Hon stog still, och bara "va". nosade på mig och undrade vad det var med mig. Sådan tröst som hon utstrålade har jag nog aldrig varit med om. Möjligen Cescar när han var yngre (och jag var yngre).
Personligen så längtar jag efter en massa saker nu. Jag längtar efter våren, jag längtar efter värme utomhus. jag längtar efter att leran vid ingången till hagen skall försvinna. jag längtar tills min paddock försvinner, jag längtar efter lite mer ro i själen och jag väntar på svar på ett ärende. Man brukar ju säga att "den som längtar efter något gott längtar aldrig för länge". Och om det vill jag bara säga, så fanken heller! Att längta är det värsta som finns!!
Hon har ju betett sig exakt så här en gång tidigare, när jag var och tränade hos Annika Kroon. Den gången tror vi att hon steg snett under lektionen vilket renderade en hälta. MEN, jag vet att man lätt blir nojjig som rytter/hästägare/matte, men den gången hade jag boots på henne runt om, och det hade jag även denna gången. Ute i skogen har jag ju haft boot runt om många gånger, men där är det ju inte sand på samma sätt. Så, min fundering är om hon helt enkelt inte gillar att ha bootsen, och att hon upplever dem som hindrande/skavande om det kommer in grus i dem. Det finns ju två anledningar till att jag vill ha boots på henne. Dels för att hon ibland stryker sig själv med hovarna och jag vill undvika att hon trampar på sig själv och skadar sig, samt för att underlätta för mig. Åker jag och tränar med henne och sätter på benskydd och boots, så slipper jag ta på transportskydden...
Hon får vila någon dag nu, och så får jag ta en tur ut i skogen och se hur hon känns. Och vi får väl sluta rida med boots, och ta risken att hon trampar sig istället.
I övrigt så måste jag säga att Melora är en helt fantastisk häst. Igår var jag en aningen ledsen på kvällen, och gick och ställde mig hos Melora. Hon stog still, och bara "va". nosade på mig och undrade vad det var med mig. Sådan tröst som hon utstrålade har jag nog aldrig varit med om. Möjligen Cescar när han var yngre (och jag var yngre).
Personligen så längtar jag efter en massa saker nu. Jag längtar efter våren, jag längtar efter värme utomhus. jag längtar efter att leran vid ingången till hagen skall försvinna. jag längtar tills min paddock försvinner, jag längtar efter lite mer ro i själen och jag väntar på svar på ett ärende. Man brukar ju säga att "den som längtar efter något gott längtar aldrig för länge". Och om det vill jag bara säga, så fanken heller! Att längta är det värsta som finns!!
Kommentarer
Trackback
