Premiärtur och jubileum

För knappt en vecka sedan, nämligen den 26 mars var det exakt ett år sedan jag flyttade hit.  Tänk att det gått ett helt år sedan! Ibland känns det som det bara gått några veckor, och ibland känns det som att jag bott här hela mitt liv. Och tänk vad mitt liv förändrats sedan jag flyttade hit! Jag har ett jobb som jag tokälskar, underbara djur, underbara grannar och en helt egen gård (mmm, nästan ;P).

Och på denna mycket speciella dag, skedde en otroligt efterlängtad och underbar sak... det var dags för premiärturen i min paddock! Äntligen har jag en egen paddock! Och så underbar den är!!

Grannen Edel fotade och filmade lite när jag red första turen =) Och så tog hon ett kort som är helt underbart... Jag började med att rida fram ute på grusvägen, och när jag återkom till paddocken så såg jag att hon stog och grejjade med foten i marken. Jag tänkte väl inte mer på det då, men efter ritten när jag skulle kolla hur bilderna blev hittade jag följande bild... Och då förstog jag vad det var hon gjorde med foten ;) Underbart söt bild! =)



Antonia verkade gilla paddocken, även om hon tyckte att det var lite läskigt att gå precis vid hösilagebalen (daaah, det är ju MAT!)

Det verkar dock som att ett gäng av de där bildäcken som ligger längs med paddocken har fastnat på mattes mage... För det var väldigt vilka bilringar! Varning varning, känsliga läsare ombeds blunda...





Även Lilla Melora fick vara med och inviga paddocken. Med henne blev det att jag gick över bommar med henne, och så sprang vi lite i paddocken. Jag tyckte nog att jag pinnade på ganska bra med henne, men när jag sedan har tittat på filmen så ser det ut som att hon bara småjoggar. Lilla pyret, hon har ben som räcker upp till öronen =)

Här kommer i alla fall en bild på när vi är på väg tillbaka till stallet efter att ha jobbat i paddocken.



Och för att få lite perspektiv till vackra dagar, fina hästar, underbara händelser etc så kommer här lite bilder på hur mina älskade små monster oftast ser ut... Samt en (tack och lov) efterbild på hur det kan se ut efter 30 minuters hårt jobb =)

 Cescar...

 Floppan...

 Melora....

Och här en bild på Melora när hon är lite mer igenkänningsbar =)



Nu är det dags att gå och sova! Antonia har (återigen) varit lite små-små-halt ett par dagar nu, så jag har linimentat ryggen, och så har hon fått stå ett par dagar. Idag kollade dock min hovslagare när jag sprang med henne och hon kunde inte se någonting mer än möjligen en liten stelhet när hon vänder kraftigt åt höger.

Imorgon ska vi ut och rida lite. Antingen blir det en tur med mest asfalt (brukar vara bra om hon varit ömfotad), eller en lugn tur till ett sandtag där vi kan klättra lite i den härliga sanden. Vi får se vad det blir blir. Beror på hur hon känns imorgon helt enkelt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0