Rastlöshet och värk

Det blev ingen tävling för mig och Antonia igår. Det kändes helt enkelt inte rätt att åka iväg med en urkass känsla, och en häst som inte är som hon brukar. Man ska ju inte tävla utöver hästens förmåga, och det hade det blivit igår.. Men visst, det kändes ju lite surt med tanke på att det redan är betalat, allt var förberett, vi hade tränat för det i flera veckor, och tävlingen ligger endast 2 mil härifrån... Jaja, inte mer med det. Så är livet för hästmänniskor! Man är inte ensam om sin sport, och bägge måste vara på topp för att det skall vara läge att satsa på att tävla (eller topp och topp, i alla fall inte nere i en avgrund ;D).

I och med att Tonian inte känns så bra så får hon nu vila en liten tid. Hon får stå till och med fredag. Sedan kör vi igång igen, och på tisdag skall vi åka och träna för Annika Kroon igen. Det ska bli underbart, och bara den vetskapen gör att jag slappnar av, för då vet jag att våra "bekymmer" kommer bli åtgärdade =). Tänk vad underbart skönt det är med en tränare som så fullständigt förstår både en själv och ens häst. Varje gång jag åker därifrån är jag totalt slut, och helt helt underbart överlycklig och känner att vi sakta men säkert går framåt bägge två!

Nu när Tonian vilar ska jag grejja lite med Melora i veckan. Vi ska åka en eller två gånger till ridskolan tror jag allt för att longera.... Vi ska också gå ut och gå med träns. Tänkte att vi kunde gå upp till korsningen. Vi kommer då även att få träna på lite trafikvett. Hon har hitills varit duktig med bilar, och jag brukar ge massa godis när de kör förbi för att få henne att tänka på något annat =). Skulle skolbussen komma får vi väl traska ner på ängen bredvid dock =)

Igår han jag med en hel del av sådant som jag annars haft svårt att få gjort. Jag fixade nya linor till gången ner till deras hage. Satte dit en del isolatorer som saknades, fixade klart lilla hagen vid garaget så nu kan de gå där och beta också. Slog ner ett par stolpar i lilla hagen vid stallet, så nu ska bara tråden upp där och då kan de gå och beta där med. Där är det RIKTIGT mycket gräs, så det vore bra om de kunde gå ut där idag innan det blir ännu mer där! =) Jag städade även i sadelkammaren och satte dit tre skåp (på varandra). Detta innebar att jag flyttade en sadelhängare, krok och tränshängare. Men jag är nöjd med resultatet. Nu återstår bara att sätta dit etiketterna med vad som finns i skåpen och lådorna. Jag passade även på att tvätta av all min ridutrustning samt putsa av det ordentligt. Ojoj vad fint det blev! Trots att jag inte skall på någon tävling så känns det ju roligare att få rida på lördag när allt är nyputsat och fint! =)

Idag hoppas jag på att få upp lilla hagen vid stallet samt sätta in lite krokar på dörren till gödselstacken.

Jag har även kommit på hur jag skall förvara mina täcken inne i foderkammaren. Jag skall sätta krokar på väggen och ha dem hängandes. Det är det sättet som blir snyggast, tar minst plats och blir enklast. Dock ska jag nog ha kvar en täckenshängare ändå... så att täcken kan torka där! Men innan det görs ska väggen målas två gånger =)

Jag behöver också ha någonstans där jag lägger täcken som skall lagas... för det har jag en hel drös av.... Och så skulle jag vilja hinna tvätta en 10 maskiner tvätt denna veckan, så att all min tvätt (typ 1-2 maskiner...) och all hästtvätt (minst 7maskiner...) är avklarad. Bra att passa på nu när det ska vara så varmt och skönt ute också, så jag kan hänga ut alla hästgrejjerna!

Aha, igår tog jag och bar bort alla staketgrejjer, bommar och stolpar som legat vid carporten också...

Mmm, kanske är jag en aningens rastlös??! Tyvärr sätter kroppen lite stopp just nu. Värk i armar, höfter och rygg. Men det går över snart, det vet jag ju =) Just nu får lite tabletter hjälpa mig att fixa dagens som jag vill ha den dock... Tack gode tid för tabletter! ;)

nja....

Nu kommer lite mer information, i kortformat. Tiden har sprungit iväg, och det har varit mer än fullt upp! Härligt!

Just nu är älskade Cescar på ridskolan, och jag har hemma Dumle för några dagar istället. Antonia blev som galen när jag försökte träna med henne igår och hon upptäckte Cescar... suck. Tur hon upptäckte honom när vi bara hade avskrittningen kvar =)

Idag är det tävlingsdag... Men jag har ännu inte bestämt mig om jag skall starta eller om jag ska ringa och stryka mig. Antonia har känts sämre än någonsin i ett par dagar, och innan det kändes hon underbar... Men nu känns hon HEMSK att rida. Tror inte hon varit så svårriden någon gång innan faktiskt. Och så har hon fått massa skav också. Trots massa B-vitaminer så är hon väldigt väldigt känslig denna fällningsperiod. Hon har skav vid sadelgjorden, under magen (för att hon ligger ner........), lite vid öronen, och framför allt vid sporrarna. Detta innebär att jag inte kan rida med sporrar just nu. Nu är det ju bara en lokal tävling, så jag får ju rida utan sporrar... men i dressyr hör det ju lite till, och så behövs de ju ofta på min lilla dam...

Jag har sökt rådgivning av min personliga "assistent", får se om jag får något svar snart. =) Men lilla Tekanna är väldigt bra bollplank när jag blir tveksam!

Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig och sova en timme till. Om jag ska tävla blir det väl dock dags att sätta fart vid 11-tiden för att hinna!

Startar vi inte idag så funderar jag på att ställa av henne i fem dagar eller så. Så hinner hon vila upp sig, och vem vet, pälsfällning och brunst kanske hinner lugna ner sig.....

Busigheter

Idag var Antonias rygg betydligt bättre. Jag fick en svag reaktion när jag tryckte på hennes rygg, men med tanke på att hon är miss "prinsessan på ärten" så skulle jag tro att det mer hade med det att göra än egentlig smärta... Hur som så bestämde jag mig för att rida ut med henne. Jag tog en runda som är lätt att korta av så att jag kunde korta den om hon inte kändes 100. Hon kändes dock väldigt bra, så vi red bort till klätterstället och skulle klättra lite...

Och det räckte med att vi kom dit så blev hon alldeles till sig!! Började steppa, frusta, småskutta och skaka på huvudet. SVÄLJ tänkte matte.... Jag fick allt kämpa för att få henne att ta sig uppför och nedför backarna i skritt, och jag lyckades inte alltid... Vilket ledde till att jag även fick kämpa lite för att sitta kvar =)

Hon har en alldeles speciell teknik när hon är jätteläddad och vi ska klättra uppför. Hon skrittar ett par steg, och lyssnar, sedan börjar hon galoppera på stället i uppförsbacken (dessa backar är rejält branta, vilket innebär att det känns VÄLDIGT obehagligt när hästen står och hoppar på stället...). När hon börjar galoppera i uppförsbacke måste matte ta tag i manen för att inte åka av, vilket innebär att hon tar sats och hoppar uppför backen... När hon precis kommit upp med framhovarna börjar hon tokbocka av ren och skär glädje... mmmm, Jag satt kvar, men satt ändå och tänkte att det INTE hade varit kul att gå hela vägen hem. Lilla busunge! =)

Det tog nog 20 minuter efter att vi klättrat innan hon började lugna ner sig och bli som vanligt igen, och det innebar i princip att vi hade 3 minuter kvar innan vi var hemma =)

När vi kom hem och Antonia kommit ut i hagen tog jag in Melora. Hon blev borstad, fick på sig benskydden och fick på tränset. Hon är riktigt jobbig när man ska tränsa henne, hon är ju så stor, så hon drar bara huvudet över mitt huvud så jag inte får tag på henne. Jag har börjat muta med godis... vi får se om det går bättre. Vi gick upp till skroten och vände. Hon tyckte det var väldigt spännande, men var inte överdrivet rädd för något. Vi blev även omkörda av en bil, vilket hon klarade utmärkt, och sedan mötte vi även en bil, och inte heller det tyckte hon var så hemskt. Duktig flicka! Dock så måste jag ju erkänna att hon är helt EXTREMT pigg och busig av sig... Har aldrig varit med om en häst med sådan energi. Står hon still i 2 sekunder så flyger hon nästan i luften när hon sedan "äntligen" får röra sig igen. Mmmm, hur skall detta blir?!?

Jag longerade henne lite i paddocken, vilket i princip innebär att hon springer runt mig och busar, bockar, sparkar och leker... Hon är lite ohyfsad när jag longerar henne, för hon sparkar innåt... nästa gång får jag ta och ha med pisken och peta på henne bakben om de kommer upp i luften åt mitt håll. Men då vill jag gärna ha staketet upp om hon skulle springa från mig och pisken... Det är även dags att löshoppa henne lite. Det gör vi i ridhuset, så då kan hon springa bäst hon vill.

Jag hade tänkt mig att Melora skulle få jobba 1-2 dagar i veckan under April, och sedan 2-3 dagar i maj. Longering, gå över bommar, löshoppning, promenader eller andra tankeövningar är det som gäller. Sedan ska hon bara få gå och vara häst juni,juli och augusti.

Det skulle vara kul att ha med Mellis som handhäst någon gång... men jag vet inte om jag vågar. Det är ju mycket trafik här, och om det skulle hända något så kan det ju lätt bli lite obehagligt. Sedan är det ju frågan om Antonias huvud klarar av det hela =) I så fall får det nog vara älskade Cescar som får vara stöttepelaren =)

Jaja, det får jag allt ta och fundera över. Jag kan ju i så fall ta det när skroten är stängd, så minskar ju en hel del av trafiken =)

Idag har jag beställd Enzion igen... Förra gången gav det ju ett sådant extremt bra resultat... sedan vad det berodde på det vet jag ju inte, men en av de saker som var "nya" under den perioden var ju Enzion. Så om det blir samma reaktion nu, så vet jag ju med säkerhet att det var Enzion som gjorde verkan =) Vad vi är jobbiga vi hästmänniskor.... massa extratillskott ger vi våra hästar, daltar med dem som bara den, och lägger både all vår tid och alla våra pengar på dem... =) Ett hopplöst folk är vi allt!

Premiärtur och jubileum

För knappt en vecka sedan, nämligen den 26 mars var det exakt ett år sedan jag flyttade hit.  Tänk att det gått ett helt år sedan! Ibland känns det som det bara gått några veckor, och ibland känns det som att jag bott här hela mitt liv. Och tänk vad mitt liv förändrats sedan jag flyttade hit! Jag har ett jobb som jag tokälskar, underbara djur, underbara grannar och en helt egen gård (mmm, nästan ;P).

Och på denna mycket speciella dag, skedde en otroligt efterlängtad och underbar sak... det var dags för premiärturen i min paddock! Äntligen har jag en egen paddock! Och så underbar den är!!

Grannen Edel fotade och filmade lite när jag red första turen =) Och så tog hon ett kort som är helt underbart... Jag började med att rida fram ute på grusvägen, och när jag återkom till paddocken så såg jag att hon stog och grejjade med foten i marken. Jag tänkte väl inte mer på det då, men efter ritten när jag skulle kolla hur bilderna blev hittade jag följande bild... Och då förstog jag vad det var hon gjorde med foten ;) Underbart söt bild! =)



Antonia verkade gilla paddocken, även om hon tyckte att det var lite läskigt att gå precis vid hösilagebalen (daaah, det är ju MAT!)

Det verkar dock som att ett gäng av de där bildäcken som ligger längs med paddocken har fastnat på mattes mage... För det var väldigt vilka bilringar! Varning varning, känsliga läsare ombeds blunda...





Även Lilla Melora fick vara med och inviga paddocken. Med henne blev det att jag gick över bommar med henne, och så sprang vi lite i paddocken. Jag tyckte nog att jag pinnade på ganska bra med henne, men när jag sedan har tittat på filmen så ser det ut som att hon bara småjoggar. Lilla pyret, hon har ben som räcker upp till öronen =)

Här kommer i alla fall en bild på när vi är på väg tillbaka till stallet efter att ha jobbat i paddocken.



Och för att få lite perspektiv till vackra dagar, fina hästar, underbara händelser etc så kommer här lite bilder på hur mina älskade små monster oftast ser ut... Samt en (tack och lov) efterbild på hur det kan se ut efter 30 minuters hårt jobb =)

 Cescar...

 Floppan...

 Melora....

Och här en bild på Melora när hon är lite mer igenkänningsbar =)



Nu är det dags att gå och sova! Antonia har (återigen) varit lite små-små-halt ett par dagar nu, så jag har linimentat ryggen, och så har hon fått stå ett par dagar. Idag kollade dock min hovslagare när jag sprang med henne och hon kunde inte se någonting mer än möjligen en liten stelhet när hon vänder kraftigt åt höger.

Imorgon ska vi ut och rida lite. Antingen blir det en tur med mest asfalt (brukar vara bra om hon varit ömfotad), eller en lugn tur till ett sandtag där vi kan klättra lite i den härliga sanden. Vi får se vad det blir blir. Beror på hur hon känns imorgon helt enkelt!


RSS 2.0