ingen kommentar

Idag tömkörde jag Antonia. Hon var faktiskt riktigt trevlig, ett par idiotryck fick hon, och hon bockade som en galning i galoppen. Där kan man prata om välvd rygg... Såg ut som ett upp och nedvänt U!

Och så skedde en olycka på gården. Ibland blir man så trött. Kan det inte bara FUNGERA, vara bra och att alla får må bra och vara glada? Är det verkligen för mycket värt?

Och att det ska hända en av de absolut underbaraste i världen, det gör ju inte saken bättre :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0