Underbar ridtur!
Idag blev det en härlig tur ut i skogen. Nu när Tonian står inne med Melora större delen av dygnet så blir hon lite extra taggad, men hon är så underbart snäll, och numera så pass lydig, så det är bara härligt!
Vi red en bit på gamla järnvägen in mot Nossebro, för att sedan ta vägen hem genom skogen. Skogsvägarna på den rundan är fantastiska! Och trots att rundan bara tar 50 minuter om man travar och skrittar mycket så är den en av mina favoriter!
Antonian gillar den också kan jag lova ;)
Vi red en bit på gamla järnvägen in mot Nossebro, för att sedan ta vägen hem genom skogen. Skogsvägarna på den rundan är fantastiska! Och trots att rundan bara tar 50 minuter om man travar och skrittar mycket så är den en av mina favoriter!
Antonian gillar den också kan jag lova ;)
Kan ju tillägga att Tonian var helt fantastisk o rida, väääldigt pigg, lite busig, mkt i luften så vi fick jobba för o komma framåt, men ojojoj vad reglerbar hon var.. =) helt fantastisk känsla!
Kan skritta, ta tre gal.språng, skritta 5 steg, tre gal.språng. öppna, sluta och skänkelvikning, länga och korta traven.. =) nu känns det äntligen som att man verkligen rider DRESSYR, när man kan göra så mycket, och man kan "leka" när man rider! =)
En härlig känsla!
Orkanvarning!
Oj vad det har blåst idag!! Hästarna fick äta sin frukost inne i stallet, men runt 12-tiden slutade det i alla fall regna, så då fick de gå ut med risk för att bli bortblåsta i ovädret! Runt tre började det regna igen, men då hade vinden lugnat sig något... Ett kort uppehåll med andra ord! Pållarna fick komma in redan vid kl 16.30, och då hade vinden tilltagit ordentligt, och det regnade rejält! Fya mejja!
Nu framåt kvällen har det lugnat ner sig och det är blåsigt med stjärnklart just nu. Jag tog och longerade Antonian ikväll när vinden var någorlunda vänlig.
Denna veckans träning har verkligen inte gått som jag hade tänkt mig. För lite ridning, för lite ork, för lite inspiration och för mycket ont. Jaja, jag ska försöka ta nya friska tag till veckan som kommer nu. Och så planerar jag ju att ställa av henne i 10 dagar med start om ca 2 veckor.
Dock fick man ju tillbaka lite motivation när man satt och kollade på dagens Dressyrfinal i kur. Fina hästar fick man se, och fina ritter. Tycker det var synd att inte Tinne vann dagens klass, tycker hennes häst, och hennes ridning var klart bäst. Och det var inte stor marginal.
Nu känner jag inte de inblandade, och jag skall egentligen inte bry mig om saker jag inte själv sett eller varit med om... Men jag kan inte få filmen från Epona ur huvudet när jag ser Patrik Kittel. Det är tråkigt att det skall solka ens intryck när man ser en ryttare, men så är det faktiskt, det får jag erkänna.
Så, jag får konstatera att det är udnerbart med två svenskar i topp i världskuppen, och jag tycker det är sanslöst roligt att Tinne har en så fin blivande stjärna! Alla intervjuer och allt jag någonsin hört om henne är ödmjukhet, vänlighet och ett stort hjärta till hästar. Inget märkvärdigt, inga divafasoner. Det gillar jag! Hur duktig man än är, så gäller det att komma ihåg att man är aldrig bättre än sin bästa häst, och även världsstjärnorna har börjat sin karriär på hästryggen med att skumpa runt i traven =)
Nu framåt kvällen har det lugnat ner sig och det är blåsigt med stjärnklart just nu. Jag tog och longerade Antonian ikväll när vinden var någorlunda vänlig.
Denna veckans träning har verkligen inte gått som jag hade tänkt mig. För lite ridning, för lite ork, för lite inspiration och för mycket ont. Jaja, jag ska försöka ta nya friska tag till veckan som kommer nu. Och så planerar jag ju att ställa av henne i 10 dagar med start om ca 2 veckor.
Dock fick man ju tillbaka lite motivation när man satt och kollade på dagens Dressyrfinal i kur. Fina hästar fick man se, och fina ritter. Tycker det var synd att inte Tinne vann dagens klass, tycker hennes häst, och hennes ridning var klart bäst. Och det var inte stor marginal.
Nu känner jag inte de inblandade, och jag skall egentligen inte bry mig om saker jag inte själv sett eller varit med om... Men jag kan inte få filmen från Epona ur huvudet när jag ser Patrik Kittel. Det är tråkigt att det skall solka ens intryck när man ser en ryttare, men så är det faktiskt, det får jag erkänna.
Så, jag får konstatera att det är udnerbart med två svenskar i topp i världskuppen, och jag tycker det är sanslöst roligt att Tinne har en så fin blivande stjärna! Alla intervjuer och allt jag någonsin hört om henne är ödmjukhet, vänlighet och ett stort hjärta till hästar. Inget märkvärdigt, inga divafasoner. Det gillar jag! Hur duktig man än är, så gäller det att komma ihåg att man är aldrig bättre än sin bästa häst, och även världsstjärnorna har börjat sin karriär på hästryggen med att skumpa runt i traven =)
länge sedan sist...
Jag har inte orkat uppdatera här på länge länge nu... Humöret och orken hos mig har varit så gott som obefintligt...
Följande har hänt sedan sist;
Antonia och jag har hunnit starta vår sista klass för året, en LA:1 på klubben. Vi fick 67.11% och jag får väl vara relativt nöjd med detta. Hon var lite trött och orkade inte riktigt ta för sig, men gjorde vad jag bad om, och inga supermissar mer än en övergång som blev lite stor och sen. Ett ganska bra slut på året får man väl med andra ord säga.
Melora står just nu på boxvila.. igen...
Hon har rymt från sjukhagen (där hon och Antonia stått) TRE gånger på sex dagar... Så nu kan jag inte chansa mer... Nu får hon vara inne med Antonia som sällskap. Första gången hon rymde var för exakt en vecka sedan. Då fick hon stå en stund i sin gamla sjukhage själv medan jag var på klubben och red Antonia. När jag kom hem var hon i hagen bredvid och sprang runt och lekte i leran. Hon hade voltat ut från hagen... precis vad jag varit rädd för skulle hända i den sjukhagen. Hur som så bestämde jag mig kvickt för att hon inte får vara i lilla sjukhagen mer, utan satte henne och Antonia i stora sjukhagen. Där gick det bra tills i tisdags. Då hopppade Antonia över staketet, och ett par timmar senare så hoppade även Melora över... Jag var och jobbade så mina underbart världsbästa grannar hjälpte till att styra in pållarna i stallet.
Jag byggde upp hagen igen, och de stannade där i två dagar, sedan, igår var det dags igen. Denna gången så SPRÄNGDE DE TRÄSTAKETET!!! Det såg ut som avbrutna tändstickor... Alla fyra sprang som idioter och det tog en stund att få in Melora och Antonia. Sedan var det till att plocka ihop eltråd och träslanerna som gått sönder och knyta ihop eltråden så de andra inte skulle kunna ta sig ner i sjukhagen. Och, efter dessa eskapader så får Melora vara inne. Jag kan inte riskera att hon tar sig ut, skadar sig, blir påkörd eller har sönder hovarna mer. Som genom ett under är enda skadorna ett poar rejäla skrapsår på ena bakknät på Melora. Antonia är helt oskadd. OCH, över alla under... Meloras skor sitter kvar...
Detta elende gör ju att man inte direkt blir så peppad på ridning... Var nära allt klägga ner allt vad hästar heter nu i veckan. Sälja dem och börja med sköldpaddor istället... Dock fick min ängel utan vingar mig att tänka om <3. Vet inte hur jag hade klarat mig utan henne med allt som hänt nu senaste året/åren! Älskar henne så!
Igår blev det tack vara henne en liten ridtur. Skritt i ca 1 timma ute i skogen. Relativt mysigt, även om jag fick lite ont i baken =). Idag hoppas jag på att ge mig ut på en tur när det fortfarande i ljust, och då blir det betydligt mer än bara skritt.
Men, först ska jag ha sällskap av mamma och Kent här på gården!
Här kommer också ett par bilder från tävlingarna i tidaholm:
Följande har hänt sedan sist;
Antonia och jag har hunnit starta vår sista klass för året, en LA:1 på klubben. Vi fick 67.11% och jag får väl vara relativt nöjd med detta. Hon var lite trött och orkade inte riktigt ta för sig, men gjorde vad jag bad om, och inga supermissar mer än en övergång som blev lite stor och sen. Ett ganska bra slut på året får man väl med andra ord säga.
Melora står just nu på boxvila.. igen...
Hon har rymt från sjukhagen (där hon och Antonia stått) TRE gånger på sex dagar... Så nu kan jag inte chansa mer... Nu får hon vara inne med Antonia som sällskap. Första gången hon rymde var för exakt en vecka sedan. Då fick hon stå en stund i sin gamla sjukhage själv medan jag var på klubben och red Antonia. När jag kom hem var hon i hagen bredvid och sprang runt och lekte i leran. Hon hade voltat ut från hagen... precis vad jag varit rädd för skulle hända i den sjukhagen. Hur som så bestämde jag mig kvickt för att hon inte får vara i lilla sjukhagen mer, utan satte henne och Antonia i stora sjukhagen. Där gick det bra tills i tisdags. Då hopppade Antonia över staketet, och ett par timmar senare så hoppade även Melora över... Jag var och jobbade så mina underbart världsbästa grannar hjälpte till att styra in pållarna i stallet.
Jag byggde upp hagen igen, och de stannade där i två dagar, sedan, igår var det dags igen. Denna gången så SPRÄNGDE DE TRÄSTAKETET!!! Det såg ut som avbrutna tändstickor... Alla fyra sprang som idioter och det tog en stund att få in Melora och Antonia. Sedan var det till att plocka ihop eltråd och träslanerna som gått sönder och knyta ihop eltråden så de andra inte skulle kunna ta sig ner i sjukhagen. Och, efter dessa eskapader så får Melora vara inne. Jag kan inte riskera att hon tar sig ut, skadar sig, blir påkörd eller har sönder hovarna mer. Som genom ett under är enda skadorna ett poar rejäla skrapsår på ena bakknät på Melora. Antonia är helt oskadd. OCH, över alla under... Meloras skor sitter kvar...
Detta elende gör ju att man inte direkt blir så peppad på ridning... Var nära allt klägga ner allt vad hästar heter nu i veckan. Sälja dem och börja med sköldpaddor istället... Dock fick min ängel utan vingar mig att tänka om <3. Vet inte hur jag hade klarat mig utan henne med allt som hänt nu senaste året/åren! Älskar henne så!
Igår blev det tack vara henne en liten ridtur. Skritt i ca 1 timma ute i skogen. Relativt mysigt, även om jag fick lite ont i baken =). Idag hoppas jag på att ge mig ut på en tur när det fortfarande i ljust, och då blir det betydligt mer än bara skritt.
Men, först ska jag ha sällskap av mamma och Kent här på gården!
Här kommer också ett par bilder från tävlingarna i tidaholm:
seriöst vs oseriöst
I helgen var det dags för tävling igen. Denna gång var det i Tidaholm, och klasserna var LB:2 och LB:3. Under veckan innan gick Antonia helt fantastiskt bra på träningen, men riktigt riktigt dåligt torsdag och lördag... På fredagen red vi ut en runda i mörkret, och hon gick skapligt då. Med dessa ord sagda var ju inte känslan inför tvälingen dunder direkt. Men, min fina fina flicka toppade uppenbarligen formen till tävlingsdagen. För jäklans i mig vad fint hon gick. Framridningen var helt underbar, andra framridnignen var MAGISK! Första klassen fick hon väldigt fint i, men var lite harig och kröp ihop vid ett par tillfällen, dvs tappade lite bjudning. Jag lyckades även, pinsamt nog, att rida FEL... Skritten är från mitten av kortsidan till mittan av nästa kortsida, och jag började trava vid bokstaven innen hörnet, precis som det är i LB:3an. Jaja, där rök 2 poäng, samt segern =)
Vi fick ihop 69,33%, och om vi inte hade ridit fel så hade vi fått 70%, samt att domaren hade gett mig en 8 för vägarnas korrekthet, men sedan strykit över den, så om jag inte ridit fel hade jag ju säkert fått min 8. antar att det var därför hon strök den =) . Jaja, sjukt nöjd var jag (är jag), och en fin 2a plats blev det!
I LB:3an fick vi lite oflyt, hon började stimma i transporten, så när jag kom ut till henne så var hon genomsvett och lite uppjagad. Vet inte var det var som störde henne så. Framridnignen blev något för lång, klassen låg lite efter, och Antonia, min fina fina flicka, blev lite väl överladdad... ;) Hon ville allt och ingenting, hade jag bett om passage hade hon gjort det, och det blev väldigt väääldigt samlad trav i collectingring =).
Hur som så var hon så laddad att vi inte fick till alla övergångar som jag ville ha dem, och rakt upp på medellinjen blev det att hon drog sig åt höger både vid inridnign och avslutning, tyvärr. Men känslan var att det varkligen verkligen hade kunnat bli mitt livs hittills bästa ritt =) Återigen ett klart godkänt resultat på 68.8% vilket i denna extremt tuffa klassen blev en delad 7e plats. Vilket startfält det var!! Endast en under 60%! Hörde att ett par av hästarna som startade där var 5åringar som gått breeders ;) Kul att "slå" dem....
Igår fick hon sin vanliga måndagsvila, och idag var det tänkt en liten uteritt. Kände redan på dagen att det skulle bli en smått oseriös dag... Bilen har varit inne på verkstan, jag har tvättat och lagat mat etc, och när jag sedan skulle rida så var det i mina knallrosa träningsbyxor.. =) Egentligen vill jag gärna vara matchande. Egentligen skulle jag gärna bara rida i vita lindor oavsett väder och vind. Egentligen skulle jag alltid vilja ha en tävlingsren pålle. Egentligen skulle jag vilja ha allt extremt välputsat och iordning. Men verkligenbheten är sådan att dessa saker inte alltid är som i ens mål. Och idag var det en dag där udda strumpor, rosa träningsbyxor och en toklerig häst helt enkelt var vad som bjöds på. Och frågan är vad man njuter mest av?
Ska det vara seriöst, eller oseriöst? Eller är det helt enkelt så att ombyte förnöjjer? ;)
Vi fick ihop 69,33%, och om vi inte hade ridit fel så hade vi fått 70%, samt att domaren hade gett mig en 8 för vägarnas korrekthet, men sedan strykit över den, så om jag inte ridit fel hade jag ju säkert fått min 8. antar att det var därför hon strök den =) . Jaja, sjukt nöjd var jag (är jag), och en fin 2a plats blev det!
I LB:3an fick vi lite oflyt, hon började stimma i transporten, så när jag kom ut till henne så var hon genomsvett och lite uppjagad. Vet inte var det var som störde henne så. Framridnignen blev något för lång, klassen låg lite efter, och Antonia, min fina fina flicka, blev lite väl överladdad... ;) Hon ville allt och ingenting, hade jag bett om passage hade hon gjort det, och det blev väldigt väääldigt samlad trav i collectingring =).
Hur som så var hon så laddad att vi inte fick till alla övergångar som jag ville ha dem, och rakt upp på medellinjen blev det att hon drog sig åt höger både vid inridnign och avslutning, tyvärr. Men känslan var att det varkligen verkligen hade kunnat bli mitt livs hittills bästa ritt =) Återigen ett klart godkänt resultat på 68.8% vilket i denna extremt tuffa klassen blev en delad 7e plats. Vilket startfält det var!! Endast en under 60%! Hörde att ett par av hästarna som startade där var 5åringar som gått breeders ;) Kul att "slå" dem....
Igår fick hon sin vanliga måndagsvila, och idag var det tänkt en liten uteritt. Kände redan på dagen att det skulle bli en smått oseriös dag... Bilen har varit inne på verkstan, jag har tvättat och lagat mat etc, och när jag sedan skulle rida så var det i mina knallrosa träningsbyxor.. =) Egentligen vill jag gärna vara matchande. Egentligen skulle jag gärna bara rida i vita lindor oavsett väder och vind. Egentligen skulle jag alltid vilja ha en tävlingsren pålle. Egentligen skulle jag vilja ha allt extremt välputsat och iordning. Men verkligenbheten är sådan att dessa saker inte alltid är som i ens mål. Och idag var det en dag där udda strumpor, rosa träningsbyxor och en toklerig häst helt enkelt var vad som bjöds på. Och frågan är vad man njuter mest av?
Ska det vara seriöst, eller oseriöst? Eller är det helt enkelt så att ombyte förnöjjer? ;)
Tävlingsbilder på ett annat sätt
Ja, jag trodde ju att Alingsås var den sista tävlingen för året, men så blir det inte. Nästa helg blir det Tidaholm (13 nov) och den 22 nov blir det en klubbtävling. Ser riktigt fram emot det nu! 0)
Dock kommer en liten avcheckning här...
Det blev en placering igår, en 3e placering på 67.6%. Riktigt riktigt nöjd äve rmin fina flicka. Tror det är den placering som betytt mest, just för att det har varit så motig här hemma nu en tid. Mellis som varit dålig, och en jobbig tid för mig. Tycker ju inte heller att Antonia har utvecklats som jag hoppats på. Så det var extra skönt att få detta i bagaget! Nu får man lite mer energi och jävlar anamma!
Vi vannen JAcka från matterhorn igår, riktigt snygg och väldigt väldigt skön!
Lite bilder på det hela;
Och årets placeringar än så länge; Sammanlagt har jag startat 14 klasser, så det är ganska bra statistik tycker jag nog ändå =)
Dock kommer en liten avcheckning här...
Det blev en placering igår, en 3e placering på 67.6%. Riktigt riktigt nöjd äve rmin fina flicka. Tror det är den placering som betytt mest, just för att det har varit så motig här hemma nu en tid. Mellis som varit dålig, och en jobbig tid för mig. Tycker ju inte heller att Antonia har utvecklats som jag hoppats på. Så det var extra skönt att få detta i bagaget! Nu får man lite mer energi och jävlar anamma!
Vi vannen JAcka från matterhorn igår, riktigt snygg och väldigt väldigt skön!
Lite bilder på det hela;
Och årets placeringar än så länge; Sammanlagt har jag startat 14 klasser, så det är ganska bra statistik tycker jag nog ändå =)
Duktig häst!
Idag var det tävlingar nere i Alingsås. Vi startade en LB:2 och en LB:3. Vi kan bara enkelt konstatera att LB:2 inte brukar gå så lysande... =)
I frösta klassen red jag väl int eså jättebra, hon var framåt men fick inte riktigt ihop henne. Hon tog även fel galopp vid en fattning, och tyvärr så blev jag väldigt sen med att rätta den, vilket innebar att det blev en 4a på två bed. punkter.
Andra klassen gick hno väldigt väldigt fint. Nu menar jag inte fint som i att hon rörde sig perfekt, lyssnade perfekt eller så, nej, hon gick fint på så sätt att även om jag gjorde en liten miss, så tog hon inte tillfället till att sluta jobba och ta paus, utan hon fortsatte att arbeta ändå. Duktiga duktiga pålle!
Jag kände när jag red ut att det var en bättre ritt en den första, men jag var lite besviken på mig själv för att jag gjorde lite tabbar. Vi fick dock bra betalt för vad vi gjorde, men många många 7or, och även en 8a =)
67,6% landade vi på, vilket räckte till en 3e plats. Vi fick med oss rosett, plakett och så vann jag en jacka! Supersnygg svart softshelljacka värd ca 600-700kr! Inte ofta det är så bra priser i en liten LB-klass =)
Det som var härligast av allt var dock att vi slog ca 5 ekipoage som var där för att starta nästa klass ockspå, dvs en LA:4... Kul att jag som ligger på LB-nivå kan slå en som ligger på LA-nivå ;) Härligt!
Bilder på jackan kommer snart ;)
Nästa helg är det dags för tävling igen. denna gången är det LB:2 och LB:3 i Tidaholm. Ser riktigt fram emot det nu!
I frösta klassen red jag väl int eså jättebra, hon var framåt men fick inte riktigt ihop henne. Hon tog även fel galopp vid en fattning, och tyvärr så blev jag väldigt sen med att rätta den, vilket innebar att det blev en 4a på två bed. punkter.
Andra klassen gick hno väldigt väldigt fint. Nu menar jag inte fint som i att hon rörde sig perfekt, lyssnade perfekt eller så, nej, hon gick fint på så sätt att även om jag gjorde en liten miss, så tog hon inte tillfället till att sluta jobba och ta paus, utan hon fortsatte att arbeta ändå. Duktiga duktiga pålle!
Jag kände när jag red ut att det var en bättre ritt en den första, men jag var lite besviken på mig själv för att jag gjorde lite tabbar. Vi fick dock bra betalt för vad vi gjorde, men många många 7or, och även en 8a =)
67,6% landade vi på, vilket räckte till en 3e plats. Vi fick med oss rosett, plakett och så vann jag en jacka! Supersnygg svart softshelljacka värd ca 600-700kr! Inte ofta det är så bra priser i en liten LB-klass =)
Det som var härligast av allt var dock att vi slog ca 5 ekipoage som var där för att starta nästa klass ockspå, dvs en LA:4... Kul att jag som ligger på LB-nivå kan slå en som ligger på LA-nivå ;) Härligt!
Bilder på jackan kommer snart ;)
Nästa helg är det dags för tävling igen. denna gången är det LB:2 och LB:3 i Tidaholm. Ser riktigt fram emot det nu!
Två väldigt bra dagar
Ridningen igår gick väldigt väldigt bra. Först var det nära att jag ställde in. Det ena efter det andra sinkade mig ("sinknigarna" var visserligen trevliga) och jag insåg att jag inte skulle kunna rida med det sällskapet som var planerat. Att då, kl 19.30 göra klartt hästen och pysa till ridhuset var väl sådär... =) Men jag hade tur, och fick faktiskt sällskap i ca 20 min ändå! Underbart!
Antonia gick väldigt väldigt fint! Bjudningen var tillbaka, hon arbetade och var riktigt reglerbar! Hon ville göra sig lite lång titt som tätt, men jag kände av det hela tiden, och lyckades med att få "tillbaka" henne avrje gång. Underbar känsla!
Bakbenen jobbade på ordentligt, fast jag fick säga till dem några gånger, men annars var hon helt fantastisk! Galoppen var väldigt fin, bra kvalite och stabil. Hon är märkbart svagare i ena förvända galoppen (höger i v varv), men gör sitt bästa.
Riktigt kul att äntligen få känna framstegen igen! Har ju inte riktigt kunnat hitta ridningen nu senaste veckan, men nu var den tillbaka igen!
Idag på morgonen så ringde jag till Ale för att diskutera mitt dilemma... Jag hade otrolig tur, så jag fiick faktiskt prata med en av de djurskötare som hade hand om Mellis när hon var installad på djursjukhuset innan och efter operationen. Hon är väldigt bra, förstående och otroligt kunnig! Hon höll också med om att det inte går att ha en häst kvar som är farlig både för sig själv och för de som hanterar henne...
OCH, vi kom gemensamt fram till att vi testar en större hage!!! Så nu har jag ringt efter grusnissen som skall komma med mera grus. Det kommer bli 1-2 sjukhagar med måtten 8x20 (mer eller mindre...) och de kommer ligga nere vid paddocken, mot skroten till. De skall vara långsmala och sedan ska jag ha "väggar" som går halvvägs genom hagen på ett par ställen så det blir som en labbyrint! Det gör ju att hon inte får upp någon fart, men jag kan ändå sätta in en häst till hos henne. Jag tror att det är den sociala kontakten som är den absolut största delen för henne. Antonia kommer få gå med henne nu framöver.
Jag hoppas bara att melli inte äter upp hennes täcken om hon vill busa eller klia lite rejälare, då fär jag byta och sätta in cescar. Men det vore suveränt med Antonia, för henne kan jag ju rida lite extra så hon får utlopp för den extra energi hon får av att vara i liten hage.
Åh vad det ska bli underbart att kunna ha henne mer normalt!!! Hoppas hoppas bara att hon klarar det med hovarna!
Jag har mätt ut i paddocken idag så att grusnissen vet vart och hur han skall lägga gruset och stenmjölet. En tjej från byn var här och red idag, hon fick rida på Antonia, så vi skrittade i ca 40 min. Blir en lagom halvvilodag för Tonian!
Nu skall jag slänga i min lite corn flakes, och sedan är det dags för kör!
Kanske börjar livet vänta så sakteligen? Hoppas på det i alla fall.
Antonia gick väldigt väldigt fint! Bjudningen var tillbaka, hon arbetade och var riktigt reglerbar! Hon ville göra sig lite lång titt som tätt, men jag kände av det hela tiden, och lyckades med att få "tillbaka" henne avrje gång. Underbar känsla!
Bakbenen jobbade på ordentligt, fast jag fick säga till dem några gånger, men annars var hon helt fantastisk! Galoppen var väldigt fin, bra kvalite och stabil. Hon är märkbart svagare i ena förvända galoppen (höger i v varv), men gör sitt bästa.
Riktigt kul att äntligen få känna framstegen igen! Har ju inte riktigt kunnat hitta ridningen nu senaste veckan, men nu var den tillbaka igen!
Idag på morgonen så ringde jag till Ale för att diskutera mitt dilemma... Jag hade otrolig tur, så jag fiick faktiskt prata med en av de djurskötare som hade hand om Mellis när hon var installad på djursjukhuset innan och efter operationen. Hon är väldigt bra, förstående och otroligt kunnig! Hon höll också med om att det inte går att ha en häst kvar som är farlig både för sig själv och för de som hanterar henne...
OCH, vi kom gemensamt fram till att vi testar en större hage!!! Så nu har jag ringt efter grusnissen som skall komma med mera grus. Det kommer bli 1-2 sjukhagar med måtten 8x20 (mer eller mindre...) och de kommer ligga nere vid paddocken, mot skroten till. De skall vara långsmala och sedan ska jag ha "väggar" som går halvvägs genom hagen på ett par ställen så det blir som en labbyrint! Det gör ju att hon inte får upp någon fart, men jag kan ändå sätta in en häst till hos henne. Jag tror att det är den sociala kontakten som är den absolut största delen för henne. Antonia kommer få gå med henne nu framöver.
Jag hoppas bara att melli inte äter upp hennes täcken om hon vill busa eller klia lite rejälare, då fär jag byta och sätta in cescar. Men det vore suveränt med Antonia, för henne kan jag ju rida lite extra så hon får utlopp för den extra energi hon får av att vara i liten hage.
Åh vad det ska bli underbart att kunna ha henne mer normalt!!! Hoppas hoppas bara att hon klarar det med hovarna!
Jag har mätt ut i paddocken idag så att grusnissen vet vart och hur han skall lägga gruset och stenmjölet. En tjej från byn var här och red idag, hon fick rida på Antonia, så vi skrittade i ca 40 min. Blir en lagom halvvilodag för Tonian!
Nu skall jag slänga i min lite corn flakes, och sedan är det dags för kör!
Kanske börjar livet vänta så sakteligen? Hoppas på det i alla fall.
Att göra...
Idag på förmiddagen så låg jag och läste lite, satt några minuter framför datorn och bara tog det lugnt. Känner mig väldigt nedstämd över allt som sker just nu. Och önskar av hela mitt hjärta att jag kunde hoppa över hela november. Allt för mycket bubblar fram nu.
Mitt på dagen satte jag dock fart, eller rättare sagt, vid 11 tiden... Jag har samlat in alla stolparna som legat i extrahagen, och de stå rnu på torkning i carporten. Sedan var det mocknig, fodring och allmänt pyssel i stallet. Vid 14 kom barnen som skulle rida på Cescar. Så vi borstade lite och så gick vi en halvtimma då de fick rida halva vägen var. Nu väntar jag på att min mamma som skulle komma vid kl 15 ska komma. Hon behöver lite hjälp med en grejj på datorn, och efter det så ska jag börja göra iordning Antonia. Vid ca 19 ska jag vara hos Linda så vi ska ta och rida lite tillsammans. Nu attans ska Antonia få gå! Vi ska jobba stenhårt på lösgjordheten, serpentiner, övergångar och mkt galopp. Nu ska vi få tillbaka den där härliga ridkänslan som jag vet kan finnas.
På lördag blir det tävling i Alingsås, skönt med en tävling som ligger så nära! Och de verkar ha en väldigt trevlig klubb! Underbar hemsida måste jag säga, med ett fräscht modernt tänk, bra ideer och en bra anda. Roligt att se! Jag tror att det är väldigt väldigt viktigt inom hästsporten att man ständigt tänker framåt och se lösningar på problem. Att tänka "så har det alltid varit" eller "men det har alltid fungerat förut" är INGEN lösning på framtidens idrottande inom ridsporten! Världen förändras väldigt mkt hela tiden, och folk får mindre och mindre tid, sporten blir dyrare och dyrare och jag tror inte att man längre kan räkna med att folk lägger ner hela sin själ i en förening. Tiden är knapp för alla, och för att få folk att vilja satsa på en förening så krävs det något tillbaka! Det skall kännas som att det är värt det hela när man lägger en hel dag, samt en hel del pengar i form av respengar, mat, gåvor etc till sin förening.
Men det är ju bara mina tankar det ;)
Mitt på dagen satte jag dock fart, eller rättare sagt, vid 11 tiden... Jag har samlat in alla stolparna som legat i extrahagen, och de stå rnu på torkning i carporten. Sedan var det mocknig, fodring och allmänt pyssel i stallet. Vid 14 kom barnen som skulle rida på Cescar. Så vi borstade lite och så gick vi en halvtimma då de fick rida halva vägen var. Nu väntar jag på att min mamma som skulle komma vid kl 15 ska komma. Hon behöver lite hjälp med en grejj på datorn, och efter det så ska jag börja göra iordning Antonia. Vid ca 19 ska jag vara hos Linda så vi ska ta och rida lite tillsammans. Nu attans ska Antonia få gå! Vi ska jobba stenhårt på lösgjordheten, serpentiner, övergångar och mkt galopp. Nu ska vi få tillbaka den där härliga ridkänslan som jag vet kan finnas.
På lördag blir det tävling i Alingsås, skönt med en tävling som ligger så nära! Och de verkar ha en väldigt trevlig klubb! Underbar hemsida måste jag säga, med ett fräscht modernt tänk, bra ideer och en bra anda. Roligt att se! Jag tror att det är väldigt väldigt viktigt inom hästsporten att man ständigt tänker framåt och se lösningar på problem. Att tänka "så har det alltid varit" eller "men det har alltid fungerat förut" är INGEN lösning på framtidens idrottande inom ridsporten! Världen förändras väldigt mkt hela tiden, och folk får mindre och mindre tid, sporten blir dyrare och dyrare och jag tror inte att man längre kan räkna med att folk lägger ner hela sin själ i en förening. Tiden är knapp för alla, och för att få folk att vilja satsa på en förening så krävs det något tillbaka! Det skall kännas som att det är värt det hela när man lägger en hel dag, samt en hel del pengar i form av respengar, mat, gåvor etc till sin förening.
Men det är ju bara mina tankar det ;)
