Lycklig!

Åh, vad jag älskar min underbara smula! I söndags var det träningstävling på klubben. Vitt staket och blommor.. (dvs MINST 200 gröna monster med huggtänder samlades ju genast där då!). Så jag förväntade ju mig att hon skulle bli rädd som vanligt. När min älskling blir rädd blir hon ju dessvärre inte stissig och hoppig, utan kryper ihop och vill inte gå framåt, hon "stelnar". Jag rider mycket hellre en häst som går i 180 när de blir rädda, än en häst som inte går alls. Man har liksom inget att jobba med då ju!

Hur som, så red vi fram, och hon kände jättehärlig! Lite träningsverk hade hon nog efetr lektionen dagen innan, men det visade sig bara som lite lite stelhet i höger sida. Framridningen blev nog ca 10 min längre än vad jag velat, men det är svårt att parrera tiden bra när det är träningstävling, mycket händer! =)

När vi kom in i ridhuset kikade hon bara lite runt sig, när vi red på utsiodan av staketet runt banan så kikade hon till lite, men lyssnade hela tiden och GICK BRA FRAMÅT! Helt underbart! Dock var jag ju säker på att det skulle upphöra när vi fick startsignal, men icke. Min underbara smula lyssnade hela tiden! De tabbar som blev var för att JAG inte riktigt red som jag borde. Lite slarvigt i ena serpentinen, vilket resulterade i en 6:a iställer för en 7:a, och så bytte hon gallop på ena kortsidan (öööh) men bytte tillbaka i nästa steg. Antagligen störde jag väl hennes balans. Stelhheten i höger syntes något under programet, men jag är sååå otroligt nöjd!! 67,59% skrapade vi ihop, trots en 4:a när hon slog om i galoppen!

Min underbara smula ;) Ibland är hon värd sin vikt i guld! Jag skall försöka lägga ut filmen här, mmm, får se hur det går. I värsta fall får jag ta kontakt med mina tekniska rådgivare (mina kusiner) så kanske de kan hjälpa mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0